Stomatol-skylten – från reklam till kulturarv

Intresset var stort för att fira den 100-åriga Stomatol-skylten vid Slussen i Stockholm när Stockholms Stadsmuseum, Ljusreklamförbundet, skyltägaren Cederroth och fans till skylten samlades på Stadsmuseet. Föredragen och diskussionerna handlade om möjligheterna att bevara skylten, som övergått från att vara reklam till att vara en del av stadslandskapet.

Fotograf Göran Fredriksson

– Det går per definition inte att K-märka eller byggnadsminnesmärka skylten, sa Jan Garnert, ljusforskare vid Stockholms stadsmuseum. Det beror på att skyltar enligt reglerna inte är en del av byggnaden.

När det gäller skyltar blir de efter hand något mer än reklam, de blir en del av vårt kulturarv. Stomatolskylten har under de gångna 100 åren kommit att betyda mycket – inte bara för stockholmarna. För de utsocknes har den blivit den svenska motsvarigheten till ljusshowen vid Piccadilly Circus i London.

Gita Hedengård från Bostadsrättföreningen Stomatol-huset berättade, att föreningen är stolt över skylten och ogärna ser att den försvinner.

Teknikskifte

– Vi gör inte speciellt mycket reklam för Stomatol-tandkräm förutom skylten, sa Johanna Högfeldt från Cederroths som äger varumärket och skylten. Vi har idag inga planer på att ta ner skylten, men vi står inför ett teknikskifte när glödlamporna försvinner, vi har 1 361 i skylten.

– Behövs det insatser för att rädda skylten så är våra medlemmar med och arbetar för den, konstaterade Åke Larsson, Ljusreklamförbundet. Skyltar av den här storleken och med den placeringen får vi inte göra längre, så bara det gör att den är värd att bevara.

Även från åhörarna kom idéer om hur framtiden för skylten ska säkras: förslag fanns om olika former av stiftelser, aktionsgrupper och insamlingar.