Ekonomi- och statistiknyheter

Anställda
I juli ökade det totala antalet anställda med 174 000 på årsbasis och uppgick till totalt 4 930 000, varav 2 526 000 var män och 2 404 000 var kvinnor. Antalet fast anställda uppgick till 3 995 000 och antalet tidsbegränsat anställda uppgick till 935 000.

Antalet lediga jobb
Under andra kvartalet fanns det ca 192 100 lediga jobb på arbetsmarknaden, en ökning med drygt 60 100, eller 45,5%, jämfört med samma period året innan. Av de lediga jobben fanns ca 129 400 i näringslivet och ca 58 800 i offentligsektor, vilket är en ökning med 49% reps 38,5% jämfört med fjolåret.

Antalet sysselsatta
Totalt fanns 5 405 000 sysselsatta personer, 15-74 år, under juli. Det är en ökning med 147 000 jämfört med ifjol. Antalet sysselsatta kvinnor uppgick till 2 553 000 personer och antalet sysselsatta män uppgick till totalt 2 852 000 personer.
Sysselsättningsgraden ökade med 1,6 procentenheter och uppgick till 71,7%. Bland kvinnor var sysselsättningsgraden 68,9% och bland män var det 74,5%.

Arbetade timmar
Det totala antalet arbetade timmar uppgick till 95,6 miljoner timmar per vecka, under juli 2022. Siffran är låg, vanligtvis till följd av semestrar och liknande.

Arbetskraften
Antalet personer i arbetskraften, 15-74 år, uppgick till 5 777 000 under juli. Av dessa var 2 760 000 kvinnor och 3 017 000 var män. Det relativa arbetskraftstalet uppgick till 76,7%. Bland kvinnor var det 74,5% och bland män var det 78,8%.

Arbetskraftsutbudet; outnyttjat
Det outnyttjade arbetskraftsutbudet uppgick i juli till i genomsnitt 21,8 miljoner timmar per vecka, en minskning med 3,7 miljoner timmar på årsbasis. Det outnyttjade arbetskraftsutbudet motsvarar 545 000 heltidsarbeten med 40 timmarsarbetsvecka.

Arbetslösheten
I juli 2022 uppgick antalet arbetslösa, 15-74 år, till 373 000, motsvarande ett arbetslöshetstal på 6,4%. Det är en minskning med 82 000 personer jämfört med fjolåret. Antalet arbetslösa kvinnor uppgick till 208 000 och bland män var 165 000 arbetslösa.
Antalet arbetslösa ungdomar, 15-24 år, uppgick till 109 000. Det motsvarar ett arbetslöshetstal på 13,2%.

Befolkning
Under första halvåret 2022 ökade Sveriges folkmängd med 0,3%, motsvarande 35 533 personer. Totalt uppgick folkmängden till 10 487 859 personer, en ökning med 78 611 sedan den 30 juni 2021.
Barnafödandet uppgick till 54 560 under årets första två kvartal. Samtidigt avled 47 196 personer. Under årets första sex månader har 42 141 personer invandrat till Sverige, samtidigt som 21 400 personer utvandrade från landet.

Bilmarknaden
I augusti nyregistrerades totalt 20 223 personbilar, en ökning med 4,1% på årsbasis. Av dessa levererades 4 491 bilar; 25%, till tjänstebilsmarknaden, vilket är 4% färre än fjolåret.
Under perioden januari-augusti 2022 har 180 305 personbilar nyregistrerats, en minskning med 12,6% jämfört med samma period 2021. Totalt har 44 298 bilar levererats på tjänstebilsmarknaden hitintills i år, en minskning med 29% jämfört med föregående år.

BNP
Sveriges BNP ökade med 0,9% under andra kvartalet, jämfört med föregående kvartal. Tillväxten drevs av fasta bruttoinvesteringar och ökad hushållskonsumtion. Däremot hölls tillväxten tillbaka av ett negativt exportnetto.

Bostäder; antal
Ungefär 31 050 lägenheter började byggas under årets första halvår, vilket är en minskning med ca 11% jämfört med motsvarande period ifjol; då 34 826 lägenheter påbörjades.
Av de påbörjade bostäderna finns ca 23 950 lägenheter i flerbostadshus, varav 60% är preliminärt upplåtna som hyresrätter.

Byggkostnader
Mellan juni och juli steg byggkostnadsindex med 1,4%; entreprenörernas kostnader steg med 0,4% och byggherrens kostnader ökade med 6,2%. Årsförändringen i juli uppgick till 14,6%.

Bytesbalansen
Under andra kvartalet uppgick överskottet i bytesbalansen till 36 miljarder kronor, en minskning med 42,5 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal 2021. Bytesbalansens andel av BNP uppgår samtidigt till 3,8%.

E-handeln
Under juni och juli sjönk svensk e-handel med 20% resp 11%, jämfört med samma månader ifjol. Samtidigt sjönk andelen som e handlar med 3% i juni och 2% i juli. Dessutom minskade snittbeloppet per konsument, med 20% i juni och 10% i juli.
Mellan januari och juli har omsättningen minskat med 14% jämfört med samma period 2021.

Fastighetsprisindex
Under andra kvartalet steg priserna på småhus, för permanent boende med 3% på riksnivå jämfört med första kvartalet. Det genomsnittliga priset var 4 miljoner kronor. Priserna på ett fritidshus steg med 8% under kvartalet och det genomsnittliga priset var nästan 2,5 miljoner kronor.
För ett lantbruk steg priserna med 4% och det genomsnittliga priset var 3,1 miljoner kronor. För en hyreshusfastighet var priserna oförändrade.

Finansmarknad; lån
Under juli var tillväxttakten för utlåning till icke-finansiella företag 14,5% och tillväxttakten för utlåning till hushåll var 6,2%.
Totalt uppgick utlåningen till ca 7 727 miljarder kronor, varav lån till företag stod för 37%; 2 852 miljarder kronor och lån till hushållen stod för 63%; 4 875 miljarder.

Finansmarknad; ränta
Den genomsnittliga räntan på nya avtal för utlåning till icke-finansiella företag var 2,64% i juni och den rörliga räntan uppgick till 2,6%. För hushållens del uppgick den genomsnittliga räntan för nya bostadslån till 2,5% och den genomsnittliga rörliga räntan uppgick till 2,21%.

Finansstatistik
Vid utgången av årets andra kvartal värderades den totala fondförmögenheten, i Svenskregistrerade fonder, till 5 623 miljarder kronor. Det är en minskning med 605 miljarder kronor, motsvarande 9,7%, jämfört med föregående kvartal och är en följd, av den negativa börsutvecklingen och negativa nettoinvesteringar.
Andra kvartalets genomsnittskurs för en Euro var 10,47 kronor, jämfört med 10,48 kronor under första kvartalet. Genomsnittskursen för en amerikansk dollar var 9,84 kronor, jämfört med 9,34 kronor under första kvartalet.

Företagens lager
De svenska företagens lager ökade med 3,5 miljarder kronor under andra kvartalet 2022, jämfört med första kvartalet. Ökningen motsvarar en uppgång med 0,6% i volym. Industrins totala lager ökade med 1,2 miljarder kronor under andra kvartalet och varuhandelns lager ökade med 2,3 miljarder kronor.

Försäkringsföretagen
Vid utgången av 2021 värderades livförsäkringsföretagens tillgångar till 6 134 miljarder kronor, en ökning med 1 065 miljarder kronor, eller 21% jämfört med utgången av 2020.

Försäljningsvolymen
Detaljhandelns försäljningsvolym minskade med 0,6% i juli, jämfört med juni. Sällanköpsvaruhandeln minskade med 1,8% medan dagligvaruhandeln, exkl Systembolaget, ökade med 0,6%.

Handelsnetto
Under juli uppgick varuexporten till 153,2 miljarder kronor och varuimporten till 155,3 miljarder. Det ger ett handelsnetto på 2,1 miljarder kronor i underskott.
Under januari-juli 2022 har värdet för varuexporten ökat med 24% och värdet för varuimporten har ökat med 29%. Under perioden uppgick det totala värdet för varuexporten till 1 138,4 miljarder kronor och för varuimporten uppgick det till 1 142,9 miljarder. Det ger ett underskott på 33,5 miljarder.

Hushållens förmögenhet
Under andra kvartalet minskade de svenska hushållens nettoförmögenhet med 10%, då både börsen och värdet på bostadsrätter sjönk. Sparandet på bankkonto var däremot rekordhögt och uppgick till 97 miljarder kronor.
Under kvartalet uppgick nysparandet i finansiella tillgångar till 236 miljarder kronor, samtidigt som skulderna ökade med 75 miljarder. Det genererade i ett finansiellt sparande på 161 miljarder kronor.

Hushållskonsumtionen
Under juli 2022 minskade hushållens konsumtion med1,5% jämfört med juni. Jämfört med föregående år ökade konsumtionen med 0,9% och under den senaste tremånadersperioden ökade den med 3,4%, jämfört med föregående år.

Investeringstakten
Under andra kvartalet ökade investeringstakten med 19,5 miljarder kronor (22%), jämfört med första kvartalet. Totalt investerade företagen 106,4 miljarder kronor under andra kvartalet 2022.

Kapacitetsutnyttjande
Industrins kapacitetsutnyttjande ökade med 0,8 procentenheter under andra kvartalet 2022, jämfört med föregående kvartal. Ökningen innebar att utnyttjande graden ökade till 91,4%.
På årsbasis ökade industrins kapacitetsutnyttjande med 0,2 procentenheter och det redovisades en utnyttjandegrad på 91,7%.

Konsumentprisindex
Inflationstakten enligt KPIF; Konsumentprisindex med fast ränta, var 8% i juli. Det är en nedgång från juni, då inflationstakten var 8,5%. Månadsförändringen från juni till juli, minskade med 0,2%.
Även om prisökningar fortsatte bland livsmedelsprodukter, bidrog lägre el- och drivmedelspriser till att inflationstakten sjönk i juli. Inflationstakten enligt KPIF, exklusive energi, ökade istället från 6,1% i juni till 6,6% i juli.

Media; intäkter
Morgonpressens samlade annonsintäkter ökade med 7% under andra kvartalet, jämfört med ifjol. Tillväxten för tryckta kanaler ökade med 6% till 563,2 miljoner kronor och de digitala kanalerna ökade med 10% till 440,2 miljoner kronor.

Medieinvesteringar
Under juni och juli förmedlades, via Sveriges mediebyråers medlemmar, medieinvesteringar till ett värde av 1,6 miljarder kronor. Det är en minskning med 8,3% mot fjolåret.
Flera kategorier minskade under sommaren och den kategori som tappade mest var DR/Annonsblad, som tappade 42,4% jämfört med fjolåret. Detta följt av TV och Dagspress storstad, som tappade med 29,1% resp 19%. Den kategori som ökade mest var Utomhus/trafikreklam; 68,5%, följt av Fackpress; 31,6% och Populärpress; 6,2%.
Ackumulerat för år 2022; januari-juli, har medieinvesteringarna omsatt 7,977 miljarder kronor; en ökning med 8% från fjolårets 7,388 miljarder kronor under samma period.

Nystartade företag
I augusti nyregistrerades 5 206 företag på Bolagsverket, en ökning med 14,4% jämfört med ett år tidigare; då 4 550 företag registrerades. Under perioden januari-augusti 2022 har totalt 48 204 nya företag registrerats hos bolagsverket, en ökning med 0,5% jämfört med motsvarande period 2021.

Orderingången
Industrins totala orderingång ökade med 3% i juli jämfört med juni. Hemmamarknaden minskade med 4,5% medan exportmarknaden ökade med 4,9%. Störst ökning hade industrin för elapparater, som ökade med 137,9%. På årsbasis ökade den totala orderingången med 4,3%. Orderingången från kund i Sverige ökade med 4,1% och från kund i utlandet ökade den med 4,5%. Hittills i år, januari-juli, har den totala orderingången varit 2,3% högre än motsvarande period 2021. Hemmamarknaden ökade med 3,3% och exportmarknaden ökade med 1,6%.

Producentprisindex
Mellan juni och juli sjönk producentprisindex med 1,5%. På exportmarknaden sjönk priserna med 1,8% och på importmarknaden steg de med 0,6%. Priserna på hemmamarknaden sjönk med 1,3%. Jämfört med juli 2021 ökade producentprisindex med 20,4% (25,6% i juni).

Produktionsvärdeindex
Under juli ökade produktionsvärdeindex för det totala näringslivet med 1,2%, jämfört med juni. På årsbasis ökade produktionen med 3,6%; där industrisektorn ökade med hela 7,8% och tjänstesektorn ökade med 3,6%, däremot minskade byggsektorn med 8,7% under månaden.

Stilindex
I juli 2022 ökade den totala försäljningen av kläder, i fysiska butiker och deras e-handel, med 3,6% jämfört med juli 2021. Däremot minskade försäljningen av skor med 3,9%. Ackumulerat hitintills i år, har försäljningen av kläder och skor ökat med 22% resp 16,6%, jämfört med 2021.

Tjänstehandeln
Under andra kvartalet i år ökade tjänsteexporten med 29% och tjänsteimporten med 42%, jämfört med andra kvartalet 2021. Totalt uppgick värdet av tjänsteexporten till 203 miljarder kronor och värdet av tjänsteimporten uppgick till 228 miljarder kronor.

Varuhandel
Under andra kvartalet ökade varuexporten med 24% i värde och med 2% i volym, på årsbasis. Varuimporten ökade med 30% i värde och med 4% i volym under samma period. Jämfört med föregående kvartal, ökade Sveriges varuexport med 7% i värde och volymen var oförändrad. Samtidigt ökade Sveriges varuimport med 9% i värde och 2% i volym.

Värdepapper; aktier
Under första halvåret 2022 sjönk aktieförmögenheten för första gången sedan 2020 och uppgick till 9 300 miljarder kronor, vid utgången av juni 2022. Det är en minskning med 4 182 miljarder kronor, motsvarande 31%, jämfört med utgången av år 2021.

Värdepapper; upplåning
I slutet av juli uppgick den sammanlagda svenska räntebärande värdepappersskulden till 8 906 miljarder kronor, en minskning med 60 miljarder sedan juni. Minskningen beror främst på att skulden i euro har minskat under månaden, både för obligationer och penningsmarknadsinstrument. Den årliga tillväxttakten för den totala värdepappersskulden var 3,3% i juli. Det är en minskning med 1,1 procentenheter jämfört med juni.

Källor bl a; Handelsbanken, HUI Research, Konjunkturinstitutet, Medlingsinstitutet, Nyföretagarcentrum, SEB, SCB, Svensk Handel, Slif, Sveriges Mediebyråer, Tillväxtverket, TU – Medier i Sverige, UC, Vroom.