Med ett av världens bästa vatten

Vad har två bröder, Östersunds flygplats och profilerad dryck gemensamt? Det tar vi på Screen&Marknaden reda på, när vi beger oss till Gustavsberg på Värmdö i Stockholm.

Inrymt i en lagerlokal på 200 kvm på Mörtnäs hagväg 11 i Gustavsberg, utanför Stockholm, finner vi Adwater AB. Det här är en dryckesproducent som grundades år 2010 av de två entreprenörerna, tillika bröderna Martin och Eric de Meijere. År 2018 omsatte bolaget 12,3 miljoner kronor och levererade 1,6 miljoner flaskor.

– Vår flaskleverantör trodde att vi skämtade med dem första gången när de kom hit. De trodde inte att vi kunde producera så många flaskor som vi faktiskt gjorde i den här lokalen, berättar Martin de Meijere, delägare, medgrundare och ansvarig på Adwater AB.

Det är verkligen fullt upp i produktionen här. Vissa säger att olja är det svarta guldet, men för Adwater är guldet mycket klarare och mer törstsläckande än olja.

Bröderna Eric och Martin de Meijere

Ett beteende som följer med
Om man skulle gå på en vanlig livsmedelsbutik idag och titta på hyllorna, skulle man med största sannolikhet se fler hyllmeter av vatten på flaska, än läsk. Det är det beteendet bland dagens konsumenter, som banat vägen för företag som Adwater.

– Trots att Stockholm har världens bästa kranvatten, stoppar det inte folk från att köpa med sig litervis med vatten på flaska hem.
– Det här beteendet finns i hela Sverige och det drar vårt företag nytta av; har man flaskvatten hemma, vill man ha det på mässan och på kontoret, fortsätter Martin de Meijere.

– Då drar även egoboosten igång; det är väl klart att om man har pennor och T-shirtar med företagets logotyp på, så vill man ha loggan på vattnet också.

Tittar man på marknaden för just profilerad dryck, så har den ökat många gånger om det senaste decenniet. Det är lite av just den anledningen som vi gör ett nedslag i Gustavsberg. Nu under hösten 2019 installerades den nya, helautomatiska produktionslinan, för att hinna med tillväxttakten.

Genom luftfartsbestämmelser …
Fast man brukar säga att man ska börja från början och denna historia startar hösten 2010, innanför säkerhetskontrollen på Arlanda flygplats. Ursprungligen hade det egentligen inget med profilerad dryck att göra, det var något som man egentligen bara gled in på; som på ett bananskal.
Som alla flygresenärer vet, får man ej ta med sig vätskor utifrån i behållare som är större än 100 ml.

– Jag och brorsan skulle flyga utomlands och vi såg att folk, som precis köpt vatten, kastade flaska efter flaska, berättar Martin.

Vid det här läget börjar Martin fundera och till slut knuffar han lite lätt på Eric.

– Tänk om flygplatsen skulle ha tom flaska. Den skulle man kunna lägga i en liten bur på insidan av säkerhetskontrollen.
– Sedan skulle man ha en vattentapp också. Alla som blivit av med sin flaska, skulle ju bara kunna ta en flaska och fylla upp när de ska ut och resa.

Nu väcktes något i ögonen i bröderna, de kunde se en god affärsidé. Men hur ska man finansiera något sådant?

– Då slog det oss, vi säljer etikettutrymmet till någon som vill synas mot flygresenärerna, fortsätter Martin de Meijere.

… och ett energibolag
De båda var nöjda med den nya idén. Efter resan och efter att Martin kom hem till Östersund, där han studerade vid Mittuniversitet, tog han kontakt med den lokala flygplatsen för att pitcha en idé.

– Jag kommer dit, pitchar idén och de blir förbannade.
– De blev först lite sura, för att en liten universitetsstudent kom och pitchade en idé, på något som skulle lösa ett av deras absolut största problem.

Regler är regler, men det hindrar ingen från att tröttna på dem. Det är klart att man som resenär blir irriterad när det dels tar längre tid i kontrollen, dels för att man blir av med sitt nyköpta vatten.
Mötet slutade oavsett bra, ett avtal signerades direkt på plats. Det fanns dock ett hinder, avtalet gällde endast om man fick med sig en annonsör.

– Som tur var ville energibolaget Jämtkraft i Östersund hoppa på, säger Martin.
– När jag pitchade för dem hade jag med mig en vanlig Ramlösa-flaska och sa; tänk er det här, fast med er etikett på.

Efter ytterligare en lyckad pitch var avtalet undertecknat och Jämtkraft skulle ha etikettutrymmet de första tre månaderna. Nu grundades Adwater.
Då kom nya frågeställningar; hur får man tag på PET-flaskor? Hur gör man etiketter? Hur får man ens etiketten att fastna på PET-flaskan?

Sålde först, löste problemet efter
Alla goda ting är tre; det var tre vise män, Guldlock träffade tre björnar och bockarna Bruse var till antalet tre. Samtidigt är bröderna de Meijere tre och då är det inte konstigt att de har sitt talesätt i tre delar;

– Ett lätt sätt, ett rätt sätt och vårt sätt, säger Martin och skrattar.
– Det är lite så vi funkar, vi säger ja först och löser problemen allt eftersom. Vi liksom jobbar baklänges.

Allting föll på plats och det rullade på. Man satt nu i en avstängd terminal och klistrade på etiketter på tomflaskorna. Ryktet spred sig, en av sponsorerna till Östersunds näringslivsgala fick nys om de märkta flaskorna på flygplatsen;

– Vi har sett era tomma flaskor och vi gillar dem. Kan ni leverera 1 000 stycken fyllda? hade sponsorn frågat.

Varken Martin eller Eric hade ett uns av tveksamhet i rösten när de utbrast; självklart. Fast då var den stora frågan; hur producerar man fyllda flaskor? Precis som i de andra fallen, fick man arbeta baklänges.

Den nya produktionen
Nu har det som sagt gått ett antal år sedan tiden i Östersund och precis som många andra stora entreprenörer, som exempelvis Bill Gates och Steve Jobs, valde Martin att hoppa av universitetsstudierna. Nu ligger allt fokus på vatten.
År 2018 gjorde företaget ett kanonresultat, som banade vägen till den nya produktionsanläggningen.

– Den nya, helautomatiska produktionen kommer från Italien och är i princip fyra gånger så snabb som den halvmanuella lina vi hade innan, fortsätter Martin de Meijere.
– Nu stoppar vi in tomma flaskor i ena änden och på andra sidan kommer det ut ett färdigt inplastat 18-pack. Den gör allt verkligen; den tvättar flaskan, fyller flaskan, skruvar på korken, sätter fast etiketten, printar datummärkning och packar ihop den.

Det enda den nya maskinen inte kan, är att printa ut etiketterna själv. Men det gör ingenting, här i lokalerna har man en två etikettskrivare för alla de tusentals etiketter som behövs.

– Vi är den enda leverantören på den svenska marknaden som erbjuder att kunna trycka transparenta etiketter själva.

Det enda kravet vid transparenta etiketter på flaskor är däremot att skrivaren måste kunna printa vitt, eftersom att återvinningssystemet måste kunna läsa av pant-symbolen.
Intressant att veta är att deras första etikettprinter har fungerat i strax över 6 års tid nu, trots att leverantören hade trott att den skulle fungera i drygt 3 år. Tack vare brodern Erics fingerfärdighet, har man lyckats hålla den i liv dubbelt så länge och förhoppningsvis fortsätter det på den vägen.

Olika vattenklassificeringar
Däremot är vatten, precis som andra livsmedel, hårt kontrollerat och här finns tre klasser; naturligt mineralvatten, källvatten, och bordsvatten. Skillnaden mellan dessa är var man tappat vattnet, liksom de två först nämnda kräver att det är från en visskälla eller vattentäkt. Dessa kontrolleras sedan av antingen kommunen eller länsstyrelsen.
Adwater använder det som kallas bordsvatten, eller i folkmun, kranvatten. Dock inte vilket kranvatten som helst, här är det Stockholms kranvatten som gäller.

– Stockholm har ett av världens bästa dricksvatten och det är till och med dokumenterat, fortsätter Martin.
– Det är väldigt fancy att säga att man har ett mineral- eller källvatten, men saken är den att vårt kranvatten är hårdare kontrollerat.

Det Martin syftar på är att Stockholmsvattnet från Mälaren är extremt kontrollerat, det undersöks inte bara under själva upptagningsprocessen. Stockholm Vatten och Avfall gör regelbundna prover av vattenkvaliteten. Kommunen kontrollerar vattnet som pumpas in och kvaliteten undersöks även i ledningsnätet, med jämna mellanrum.
Dessutom är grabbarna på företaget väl förberedda om det skulle bli problem. I lokalerna har man dessutom ytterligare säkerhet och kontroller, allt för att kvalitetssäkra det hela.

– Allt som har med vatten att göra producerar vi själva; vi fyller, kolsyrar och smaksätter. När det kommer till läsk, must och energidryck har vi dock avtal med ett annat bryggeri, som har licenserna för de smakerna.
– Vi skickar dit våra flaskor och burkar, de fyller dem med det vi vill ha och sedan gör vi etiketteringen här i lokalen.

Utforskade olika smaker
Här buteljeras kanske ett av åtminstone Sveriges hårdast kontrollerade vatten, för att sedan eventuellt bli både kolsyre- och smaksatt. Man har valt att köra de klassiska smakerna päron och citron, men det är mer bakom denna dörr också.

– Visst är det kanske inget unikt med citron- och päronsmak i sig, men hur just vår citron och vår päron smakar, det är det som är unikt.
– Istället för att arbeta med fakearomer, som tyvärr många andra gör, la vi ner både pengar och tid för att ta fram riktiga aromer. Vi har verkligen päron och citron i vårt vatten, just för att det ska bli en helt annan smak.

– Det är många som köper vatten från oss, just för att det smakar så mycket.
– Grejen är den att vi lägger hellre lite mer pengar, för att få en trevligare smakupplevelse med riktiga aromer.

Det finns tusentals, säkert fler, olika aromer att smaksätta vattnet med. Är det inte lite roligare att ha andra smaker än just det vanliga, kan man kanske undra.

– Vi kan egentligen ta fram vilken smak vi vill, men vi har märkt att ju fler val en kund får, desto längre ifrån ett beslut kommer man. Därför kör vi på ett fast sortiment, berättar Martin.
– Däremot har vi självklart laborerat med hur många smaker som helst tidigare. Vi har fått lära oss att det finns en hel del smakar man helt enkelt ska undvika.

– Exempelvis pepparkaka och glögg kan man låta bli. Vatten med smak av mint, smakar lite som att dricka munskölj, så det är också ett big no no.

Det finns jing och det finns jang, det finns svart och det finns vitt. Lika många gånger som det finns en sida, finns det alltid en motsida. Det betyder självklart att det också finns andra goda smaker man tagit fram.
Exempelvis drar Martin ett exempel om ett företag som hette Lingon, då är det väl klart att man ska ha sitt eget vatten med smak av lingon. Då tog man fram en essence av lingon som kunden tyckte om, man producerade en pall och skickade iväg.

– Så länge kunden har en konkret idé i åtanke, kan vi ta fram i princip vilken smak som helst åt dem.

Stressen över PETen
Ofta när det tomma PET-flaskorna levereras till respektive producent, levereras de i en komprimerad form, som ser ut lite som ett provrör. Detta sparar plats på både lagret och vid transport. Sedan blåser man upp dem till olika flaskor, som varierar från 33 cl till 4 liter, de som man är vana att se och dricka ur.

– För att det ska vara hållbart på både ett miljömässigt och ekonomiskt sätt, får vi våra flaskor färdiguppblåsta från en svensk producent. När vi köper en pall med flaskor är det närmare 4 000 stycken, berättar Martin de Meijere.
– Man kan ta hem det dubbla på samma pall, om man köper ouppblåsta. Vi vill självklart nå dit och vi ska utvärdera hur det går, efter ett par månader med de nya maskinerna.

Det är det man siktar på, eftersom att man vill vara miljömässig i alla tänkbara led. Det är lite därför man kör det lokala kranvattnet, delvis för att det är ett bra vatten, delvis för att det är lokalt och därmed miljövänligt.

– Snacket om hållbarhet hos alla dryckesproducenter har varit intensivt det senaste året. Speciellt de stora jättarna känner av en otrolig stress för detta, fortsätter Martin.
– De gör verkligen allt i sin makt för att minimera sina avtryck på miljön, genom att exempelvis minska plaståtgången i varje flaska.

Producenterna hittar ständigt nya vägar att producera flaskorna annorlunda. Det kan vara enkla medel som att göra korken mindre eller kanske att korkhalsen skalas ned lite. Det gör att vissa flaskleverantörer idag, kan ha PET-flaskor som innehåller upp till 1,5 gram mindre plast än vad de gjorde ett år tidigare.

En återvunnen bristvara
Givetvis kan man göra som så att man använder återvunnen PET i flaskorna också. På Adwater använder man flaskor med 50% återvunnen PET.

– Utifrån både ett kvalitets- och miljömässigt perspektiv är det vad som funkar bäst för svenskproducerade flaskor idag. Här i Sverige har vi ett kretslopp tack vare Returpack som funkar riktigt bra.

Det svenska pantsystemet är faktiskt ett av världens äldsta och mest framgångsrika system. Sedan år 1984 har pant funnits på brukar och år 1994 infördes även pant på PET-flaskor. Nu inkommer ca 2 miljarder förpackningar per år till Returpack, varav 18 400 ton aluminium och 22 400 ton PET-material.

– Det finns dock ett krux, eftersom att alla vill använda återvunnen PET. Då talar vi inte bara om i flaskor. Man vill ha det i kepsar, kläder och i allt möjligt.

– Vad betyder det? Jo, återvunnen PET börjar bli en brisvara och det betyder att det i sin tur blir en effektiv handelsvara. Varför ska man använda det till PET-flaskor, om man kan sälja det dyrare till någon som vill producera kläder av det?

Självklart finns möjligheten att använda flaskor med 100% återvunnen PET och det kan låta både hållbart och bra. Problemet är dock att dessa flaskor måste handlas från utlandet och då blir fraktvägen ineffektiv, rent utsläppsmässigt.

Etiketten och fästet
Då har vi vattnet och flaskan, men det ska sitta en etikett på den också. Det är kanske inte något man tänker på direkt ändå. Returpack har extremt strikta regler kring vilket material som etiketterna får vara gjorda av och vilket lim som får användas.

– Vi har varit med Returpack i 9 år nu och vi är inne på tredje versionen av deras regler kring vilka lim och etiketter som får användas, säger Martin de Meijere.
– Returpack har idag ett 10-tal lim som är godkända och miljöklassade. Det betyder att limmet ska lossna, utan spår av kemikalier, om man spolar vatten som är 86 grader varmt på den.

Detta betyder alltså att det finns väldigt många regler och väldigt många krav att ha i åtanke. Samtidigt som man har ett livsmedel med alla regler som finns kring det, finns det mycket att tänka på kring PET-flaskan, korken, etiketten och limmet.

– Allt ska följas av en materialspec och måste gå att återvinna via Returpacks process.

Dessutom är bolaget även aktivt på marknaderna i Finland och Norge. Där är de anslutna till respektive lands retursystem; Infinitum i Norge och Palpa i Finland.

– Vi måste inte vara anslutna till dem, men eftersom att vi är aktiva på deras marknader, är vi en del av problemet och vi vill vara en del av återvinningslösningen.

Glassigt värre
Det finns egentligen hur mycket som helst att diskutera om företaget, produkterna och framför allt grundarna. Samtidigt som de har sitt vattenföretag, driver de även en av Stockholms största fristående glassgrossister sedan år 2015; Svensk Glass AB.

Inte nog med det, det finns många historier om glass inrymt mellan väggarna. För här finns även deras pappa Kjell de Meijere på plats och han har flera roliga historier på lager. Tyvärr får de inte plats på dessa sidor, men nästa gång besöker Adwater, glöm inte att fråga Kjell om ryssbilen och planerad körning.

Text – Elmer Törnquist
Foto – Adwater