Snabb inbromsning

Svensk BNP minskade oväntat det andra kvartalet, samtidigt som sysselsättningen minskade för andra kvartalet i rad. Nu är det tydligt att den svenska ekonomin har gått in i en avmattningsfas.
I den svenska tillverkningsindustrin har stämningsläget försämrats snabbt den senaste tiden och indikatorer pekar på att exportorderingången minskar. Risken för en ytterligare upptrappning av det internationella handelskriget, brexit och konflikterna i Mellanöstern skapar osäkerhet och försämrar tillväxtutsikterna på ett globalt plan, inte minst i Europa.
Sammantaget innebär detta att utsikterna för svensk ekonomi nu ser något sämre ut än i juni.

Bedöms bestå
Högkonjunkturen bedöms ändå bestå i år, men den ebbar gradvis ut nästa år. Inflationen faller tillbaka i år och blir något lägre än 2 procent både i år och nästa år. Lägre räntor i omvärlden bidrar till att Riksbanken avvaktar med nästa räntehöjning till hösten 2020. Det faktiska offentligfinansiella sparandet minskar i år till 0,1 procent av BNP, vilket är lågt för att vara i en högkonjunktur.
Budgetutrymmet för nästa år är i det närmaste obefintligt enligt Konjunktur¬institutets beräkningar. Budgeten väntas ändå innehålla ofinansierade åtgärder om drygt 20 miljarder kronor, vilket innebär att finanspolitiken i stort sett blir neutral.
Enligt Konjunktur¬institutets beräkningar innebär detta att det strukturella, det vill säga det konjunkturjusterade, offentligfinansiella sparandet blir nära noll nästa år.