Den publicistiska värdegrunden är i gungning

Den publicistiska värdegrunden är i gungning

Publicerad
2018-07-12
Skribent
Redaktionen
Ämnen
Ekonomi

En förändrad chefsroll, ökad toppstyrning, nedskärningar i personal och starkare ekonomiska drivkrafter har de senaste 20 åren förändrat journalistiken. Både hur redaktioner styrs, men även vad som bevakas.
Det visar forskning som nu samlats i en ny bok från institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) på Göteborgs universitet.

Ulrika Andersson, Amanda Waldenström och Jenny Wiik är forskare vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitet. De har studerat utvecklingen inom branschen i flera år, genom observationer, enkäter och intervjuer med journalister och deras chefer.

Nu har de sammanställt sina studier i boken; Profession möter management (2018, JMG). En central fråga är hur den journalistiska värdegrunden och autonomin påverkats. Som forskare ger de inget entydigt svar, men konstaterar i boken att det delvis är ett nytt synsätt på nyhetsorganisationen som gradvis vuxit fram.

– Något generaliserat kan förändringen beskrivas som en övergång från föreställningar om kollegialt styre präglat av journalistiska värderingar till ökad betoning på redaktionellt ledarskap och toppstyrning.

Enligt studien är den publicistiska värdegrunden i gungning. Journalisterna i undersökningen vittnar om att de fortsätter att skriva under de ideal och normer, som är centrala inom det journalistiska fältet och att de har stor frihet i sitt dagliga arbete. Men forskarna konstaterar också att det ändå finns det en upplevelse av förlust hos många av tidningarnas medarbetare. De menar att de ekonomiska drivkrafterna har blivit så allomfattande och att tidsbristen blivit så konkret att det har börjat förändra verksamheten.

Mer näringsliv och mindre lokalpolitik
Exempelvis finns en ökande acceptans för native advertising och artiklar, som liknar textreklam, ett växande fokus på näringslivsaktörer på orten samt en hårdare bortsållning av kommunalpolitiska nyheter. Allt detta är förändringar som mer eller mindre kan knytas till kommersiella krav kopplade till tidningarnas arbete, för att anpassa sig efter den rådande marknadssituationen.
Med sin bok hoppas JMG-forskarna kunna bidra till samtal om journalistikens möjligheter och behov.