(foto: Adobe Stock)

Ekonomi- och statistiknyheter

Anställda
I september 2022 uppgick det totala antalet anställda till 4 652 000, varav 2 375 000 var män och 2 278 000 var kvinnor. Antalet fast anställda uppgick till 3 958 000 och antalet tidsbegränsat anställda uppgick till 695 000.

Antalet sysselsatta
Totalt fanns 5 189 000 sysselsatta personer, 15-74 år, i september; en ökning med 93 000 jämfört med ifjol. Antalet sysselsatta kvinnor uppgick till 2 421 000 personer och antalet sysselsatta män uppgick till totalt 2 768 000 personer.
Sysselsättningsgraden ökade med 1 procentenheter och uppgick till 68,8%. Sysselsättningsgraden bland kvinnor var 65,2% och bland män var den 72,4%. Bland ungdomar, 15-24 år, ökade antalet sysselsatta med 44 000 till 479 000. Det motsvarar en sysselsättningsgrad om 41%.

Arbetade timmar
Det totala antalet arbetade timmar uppgick till 175,6 miljoner timmar per vecka, under september.

Arbetskraften
Antalet personer i arbetskraften, 15-74 år, uppgick till 5 548 000 under september. Av dessa var närmare 2 607 000 kvinnor och 2 941 000 var män. Det relativa arbetskraftstalet uppgick till 73,6%. Bland kvinnor var det 70,2% och bland män var det 76,9%.

Arbetskraftsutbudet; outnyttjat
Det outnyttjade arbetskraftsutbudet uppgick i september till i genomsnitt 19,4 miljoner timmar per vecka, en minskning med 3,1 miljoner timmar på årsbasis. Det outnyttjade arbetskraftsutbudet motsvarar 485 000 heltidsarbeten med 40 timmarsarbetsvecka.

Arbetslösheten
I september uppgick antalet arbetslösa, 15-74 år, till 359 000, vilket är en minskning med 96 000 personer jämfört med fjolåret och motsvarar ett arbetslöshetstal på 6,5%. Antalet arbetslösa kvinnor uppgick till 186 000 och bland män var 172 000 arbetslösa.
Antalet arbetslösa ungdomar, 15-24 år, uppgick till 125 000. Det motsvarar ett arbetslöshetstal på 20,8%. Däremot var 87 000 av de arbetslösa ungdomarna heltidsstuderande.

Bilmarknaden
Under oktober levererades totalt 19 678 nya personbilar, en ökning med 14% jämfört med ett år tidigare. Av dessa levererades 6 661 bilar; 34%, till tjänstebilsmarknaden, vilket är 40,6% fler än fjolåret. På tjänstebilsmarknaden var Volvo största märket (27,5%), följt av Volkswagen (15,6%) och BMW (10,5%).
Under perioden januari-oktober 2022 har 198 158 nya personbilar levererats, en minskning med 11% jämfört med samma period 2021. Totalt har 56 926 bilar levererats på tjänstebilsmarknaden under perioden i år, vilket är en minskning med 22% jämfört med föregående år.

BNP
Sveriges BNP ökade med 1% i september, jämfört med föregående månad. För tredje kvartalet som helhet ökade BNP med 0,7% jämfört med andra kvartalet. Jämfört med fjolåret, har BNP ökat med 2,5% i september och 2,6% för tredje kvartalet.

Byggkostnader
Mellan augusti och september steg byggkostnadsindex med 1,2%; entreprenörernas kostnader ökade med 0,4% och byggherrens kostnader steg med 4,8%. Årsförändringen i augusti uppgick till 14,6% (13,8% i augusti).

Demografi
Inom Sverige flyttade ca 1,6 miljoner människor under år 2021, en ökning med drygt 400 000 från året innan. Dock har benägenheten att flytta inom Sverige, under den senaste 20 årsperioden, minskat något för inrikes födda, medan den ökat betydligt för utrikesfödda.

Fastighetsprisindex
Under tredje kvartalet sjönk priserna på småhus, för permanent boende med 1% på riksnivå jämfört med andra kvartalet. Det genomsnittliga priset var 4 miljoner kronor. Priserna på ett fritidshus sjönk med 1% under kvartalet och det genomsnittliga priset var 2,4 miljoner kronor.
För ett lantbruk steg priserna med 6% och det genomsnittliga priset var 3 miljoner kronor. För en hyreshusfastighet sjönk priserna med drygt 1%.

Finansmarknad; lån
Under september var tillväxttakten för utlåning till icke-finansiella företag 16,7% och tillväxttakten för utlåning till hushåll var 5,1%. Totalt uppgick utlåningen till ca 7 803 miljarder kronor, varav lån till företag stod för 37%; 2 912 miljarder kronor och lån till hushållen stod för 63%; 4 892 miljarder.

Finansmarknad; ränta
Den genomsnittliga räntan på nya avtal för utlåning till icke-finansiella företag var 3,26% i augusti och den rörliga räntan uppgick till 3,19%. För hushållens del uppgick den genomsnittliga räntan för nya bostadslån till 3,07% och den genomsnittliga rörliga räntan uppgick till 2,81%.

Forskning
Utgifterna för forskning och utveckling i Sverige ökade med 1,9 miljarder kronor under 2021, en ökning med 1% jämfört med fjolåret. Företagssektorns utgifter uppgick till 131,5 miljarder kronor, offentligsektors utgifter uppgick till ca 8,2 miljarder och inom universitets- och högskolesektorn uppgick de till 43 miljarder.

Försäljningsvolymen
Detaljhandelns försäljningsvolym minskade med 0,4% i september, jämfört med augusti. Sällanköpsvaruhandeln minskade med 0,1% och dagligvaruhandeln, exkl Systembolaget, minskade med 0,7%. Jämfört med fjolåret minskade försäljningsvolymen med 5,9%; sällanköpsvaruhandeln minskade med 8,1%, medan dagligvaruhandeln, exkl Systembolaget, minskade med 2,4%.

Handelsbarometern
Framtidstron inom butikshandeln ser mörk ut i oktober, då pessimismen bland svenska handlare ökar jämfört med september. Indikatorn, med ett neutralvärde på 100, för butikshandeln minskar med 6,4 enheter och landar på 73,7. Under fjolåret var indikatorvärdet 104,9, vilket innebär ett tapp på drygt 30 enheter under det gångna året. Inom partihandeln ser man ett tapp på 2,6 enheter och landar på 76,7, vilket är den lägsta nivån. Även svensk e-handel tappar 6,2 enheter och landar på 80,3..

Handelsnetto
Under september uppgick varuexporten till 179,5 miljarder kronor och varuimporten till 181,3 miljarder. Det ger ett handelsnetto på 1,8 miljarder kronor i underskott. Jämfört med fjolåret, har varuexporten ökat med 22% och varuimporten med 28%.
Under januari-september 2022 har värdet för varuexporten ökat med 24% och värdet för varuimporten har ökat med 29%. Under perioden uppgick det totala värdet för varuexporten till 1 465,6 miljarder kronor och för varuimporten uppgick det till 1 493,1 miljarder. Det ger ett överskott på 25,9 miljarder.

Hyror
För Sverige som helhet under 2021, var hyran per kvadratmeter för nybyggda hyreslägenheter 1 863 kronor per kvm. Vilket i princip är oförändrat sedan året innan, då hyran var 1 868 kronor per kvm.

Inköpschefsindex; industrisektorn
PMI för industrisektorn sjönk till 46,8 i oktober, från nedreviderade 48,2 i september. Det är tredje månaden i rad som indexet befinner sig utanför tillväxtzonen och den svagare omvärldskonjunkturen sätter djupa avtryck i svensk industri.
Delindex för produktion, sysselsättning och leveranstider svarade för de största negativa bidragen. Index för produktionsplanerna steg till 57,7 i oktober och pristryck från leverantörsledet är fortfarande högre än normalt.

Inköpschefsindex; tjänstesektorn
PMI för tjänstesektorn steg till 56,9 i september, från 55,1 i september. Det är en överraskande stark siffra, även om trenden i tjänstesektorn fortfarande är nedåtriktad och risken för en svagare siffra längre fram över fortsatt hög, i och med nedgången i industrin och hushållens krympande köpkraft.
Samtliga delindex i PMI-tjänster steg i oktober, främst drivet av sysselsättning och orderingång. Index för leverantörernas insatsvarupriser ökade och visar på ett fortsatt högt pristryck i tjänstesektorn.

Löneutveckling
Samtidigt som genomsnittslönen ökade med 2,8% i augusti, jämfört med fjolåret, minskade reallönen med 6,2%.

Konjunkturbarometern
Barometerindikatorn föll med 6,2 enheter i oktober; från 90,8 till 84,6. Samtliga sektorer bidrog till nedgången och det innebär att stämningsläget i ekonomin är fortsatt dystrare än normalt.
Detaljhandeln och tjänstesektorn var de sektorer som tappade mest; 6,7 resp 6,5. Dock noterbart är att, trots att konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin sjönk med 4,5 enheter, till 105,1, är läget inom tillverkningsindustrin starkare än normalt. Detsamma gäller för bygg- och anläggningsindustrin.

Konkurser
Under september inleddes 5151 företagskonkurser, vilket är en ökning med 7% jämfört med fjolåret; då 483 företag gick i konkurs. Dessutom försattes 8 privatpersoner och 16 enskilda näringsverksamheter i konkurs under september 2022.
Under perioden januari-september har totalt 4 290 företag, 49 privatpersoner och 222 enskilda näringsverksamheter gått i konkurs, en minskning med 4% jämfört med samma period 2021.

Miljö
Utsläppen från den svenska flygbranschen ökade med 140% under andra kvartalet 2022, jämfört med första.

Media; pressen
Under tredje kvartalet ökade morgonpressens annonsintäkter från webben, appar och tryckta tidningar med 11%, jämfört med samma kvartal ett år tidigare. Intäkter från tryckta kanaler ökade med 9%, medan de digitala kanalerna ökade med 17%.

Medieinvesteringar
Under oktober förmedlades reklam- och medieinvesteringar till ett värde om drygt 1,6 miljarder kronor. Det är en ökning med 6,6%, eller ca 100 miljoner kronor, jämfört med oktober 2021.
De kategorier som visade högst tillväxt under månaden var Online video; 29,8%, Utomhus/trafikreklam; 28,2% och Radio; 25,2%. Största tappade gjordes av DR/Annonsblad; 35,9% och Populärpress; 31,2%.
Under perioden januari-oktober har Sveriges Mediebyråers medlemmar förmedlat investeringar till ett totalt värde om över 12,1 miljarder kronor, vilket är en ökning med 7,2% jämfört med samma period ifjol.

Nystartade företag
I oktober nyregistrerades 5 464 företag på Bolagsverket, en minskning med 28,8% jämfört med ett år tidigare. Under perioden januari-oktober 2022, har det registrerats 60 396 nya företag, vilket är en minskning med 6,6% jämfört med fjolåret.

Orderingången
Industrins totala orderingång ökade med 2,3% i september jämfört med augusti. Hemmamarknaden ökade med 3,5% och exportmarknaden ökade med 4,8%. Störst ökning uppvisade industrin för elapparatur, som ökade med 64,9%.
På årsbasis ökade den totala orderingången med 4,8%. Orderingången från kund i Sverige minskade med 2,7% medan orderingången från kund i utlandet ökade med hela 10,6%.
Hitintills i år, januari-september, har den totala orderingången varit 2,2% högre än motsvarande period 2021. Både hemmamarknaden har ökat med 1,5% och exportmarknaden har ökat med 2,8%.

Organisationer
År 2020 fanns det 260 506 organisationer inom det civila samhället, en ökning med 1,5% sedan 2019. Den totala produktionen inom det civila samhället var 271 miljarder kronor och bidraget till Sveriges BNP var 3,1% under år 2020.

Pension
I januari 2023 ökar inkomstpensionen med 3%. Det är en högre ökning jämfört med januari 2022, då inkomst- och tilläggspensionen ökade med 2,5%. Samtidigt höjs garantipensionen med 8,7%, motsvarande höjningen av prisbasbeloppet; som höjs från 48 300 kronor år 2022, till 52 500 kronor år 2023.

Producentprisindex
Mellan augusti och september steg producentprisindex med 0,4%. På exportmarknaden steg priserna med 0,6% och på importmarknaden steg de med 1,5%. Priserna på hemmamarknaden steg med 0,1%. Jämfört med fjolåret ökade producentprisindex med 20,6% (22% i juli).

Produktionsvärdeindex
I september ökade produktionsvärdeindex för det totala näringslivet med 1,2%, jämfört med augusti. På årsbasis ökade produktionen med 5%; där både bygg- och industrisektorn ökade med 4,1% och tjänstesektorn ökade med 6%.

Sporthandeln
Under tredje kvartalet 2022 minskade sporthandelns försäljning med 4,7% jämfört med fjolåret. Det är tredje kvartalet i rad med negativ utveckling för sporthandeln. Främst upplever man ett tapp i den fysiska handeln, då försäljningen från e-handel till viss del minskat den negativa utvecklingen.

Stilindex
I september ökade den totala försäljningen av kläder, i fysiska butiker och deras e-handel, med 5,2% jämfört med fjolåret. Samtidigt ökade försäljningen av skor med 7,7%. Ackumulerat hitintills i år, har försäljningen av kläder och skor ökat med 16,6% resp 12,3%, jämfört med 2021.

Tjänstepriser
Under tredje kvartalet steg tjänsteprisindex med 1,5%, jämfört med andra kvartalet. Jämfört med tredje kvartalet 2021 har tjänstepriserna stigit med 7,8% och årsutvecklingen för andra kvartalet 2022 var 7,9%.
Utvecklingen under året har drivits av vägtransport av gods, som bidrog med 0,9 procentenheter, följt av stödtjänster till transport och utgivningstjänster avseende programvara, som bidrog med 0,8 procentenheter vardera.

Varuhandel
Under augusti ökade varuexporten med 29% i värde och med 7% i volym, på årsbasis. Samtidigt ökade varuimporten med 32% i värde och med 6% i volym jämfört med samma period.
Jämfört med föregående månad, minskade Sveriges varuexport med 2% i värde och 5% i volym. Samtidigt ökade Sveriges varuimport med 7% i värde och 9% i volym.

Värdepapper; upplåning
I slutet av september uppgick den sammanlagda svenska räntebärande värdepappersskulden till 9 068 miljarder kronor, en minskning med 23 miljarder sedan augusti. Minskningen beror främst på att skulden i penningmarknadsinstrument har minskat under månaden.
Den årliga tillväxttakten för den totala värdepappersskulden var 4,9% i augusti, vilket är oförändrat jämfört med augusti.

Källor bl a; Handelsbanken, HUI Research, Konjunkturinstitutet, Medlingsinstitutet, Nyföretagarcentrum, SEB, SCB, Svensk Handel, Slif, Sveriges Medeiebyråer, Tillväxtverket, TU- Medier i Sverige, UC, Vroom.