Ökat intresse för upphandlingar
Det totala värdet av de upphandlingspliktiga inköpen uppgår till närmare 800 miljarder kronor per år och statistik visar att intresset ökar. Framför allt handlar det om ett ökat intresse för statliga och kommunala upphandlingar.
Fler anbudsgivare
Statistik från Upphandlingsmyndigheten och Konkurrensverket visar, att allt fler anbudsgivare deltar i upphandlingar. År 2017 var det i genomsnitt 4,1 anbudsgivare per upphandling. Den siffran ökade till 4,3 år 2018 och år 2019 lämnade i genomsnitt 4,5 anbudsgivare ett anbud per offentlig upphandling.
Trots ett ökat intresse för att lämna anbud, finns det däremot endast en anbudsgivare i hela 18% av samtliga upphandlingar.
– Det är viktigt att företag och organisationer ser den offentliga sektorn som en attraktiv kund, säger Rikard Jermsten, generaldirektör för Konkurrensverket.
– Konkurrens mellan leverantörer i offentlig upphandling kan leda till såväl lägre kostnader som mer innovativa lösningar.
Hållbar samhällsutveckling
Totalt görs över 18 000 annonserade, offentliga upphandlingar per år i Sverige. Varav sju av tio görs av kommunerna och fyra av tio gäller anläggningsarbeten. Det totala värdet, för de inköp som omfattas av upphandlingsreglerna, uppgick till 782 miljarder kronor år 2018.
– Värdet för den offentliga upphandlingen motsvarar närmare en femtedel av BNP. Det är skattepengar som ska bidra till en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar samhällsutveckling, säger Inger Ek, generaldirektör på Upphandlingsmyndigheten.
Prisfaktorn spelar roll
En trend som blir vanligare, är att priset används som grund för tilldelning. År 2017 användes priset som tilldelningsgrund i 48% av upphandlingarna. År 2019 ökade den siffran till 60%. Samtidigt användes tilldelningsgrunden; bästa förhållande mellan pris och kvalitet, i 40% av upphandlingarna år 2019.
– Det är en vanlig missuppfattning att när pris är tilldelningsgrund ställs det inga krav på kvalitet. Det är möjligt att ställa lika höga krav på kvalitet oavsett vilken tilldelningsgrund som används och det görs ofta, förklarar Inger Ek.
