Brittiskt beslut visar vägen

Kartongförpackningar med en tunn plastbarriär är en idealisk kompromiss, där man använder kartongens styvhet för konstruktionen och plastens täthet, för att exempelvis förlänga ett livsmedels livslängd.
Förpackningstypen minskar plastanvändningen och har en väsentligt lägre klimatpåverkan än en motsvarande förpackning i helplast.

Det har varit delade meningar om dessa förpackningar kan återvinnas och hur, mestadels beroende på vilken teknik som funnits tillgänglig på den lokala marknaden. Så har varit fallet i Storbritannien, där det har saknats entydiga råd för hur förpackningar i kombinationsmaterial ska återvinnas.

Nya riktlinjer
I början av året utfärdade OPRL, den brittiska märkningsorganisationen ON-Pack Recycling Label, riktlinjer för hur förpackningar av papper och kartong med plastbeläggning ska återvinnas. Riktlinjerna, som utarbetats i samarbete med berörda branschorganisationer, påverkar vilken återvinningsmärkning som ska finnas på förpackningen till ledning för konsumenten.

De nya rekommendationerna säger, att en förpackning idag kan innehålla upp till 15% plast, men ändå räknas som återvinningsbar och ska sorteras i avfallsströmmen för pappersmaterial. Från och med januari 2023 kommer den tillåtna mängden plast att minska till 10% av förpackningens vikt.

Tid för utveckling
Det här är, enligt många experter, ett bra beslut, som säkerställer tydliga spelregler för ett antal år framåt.

– Vi som arbetar med pappers- och kartongbaserade förpackningar utmanas att komma med materialsnålare lösningar, men vi får också tid på oss för ytterligare utveckling, säger Ginny Samuel vid Iggesund Paperboard.

Ursprungligen siktade OPRL på att tillåta en betydligt lägre plastandel än 15% i fiberbaserade förpackningar. Fast den ökande medvetenheten om förpackningars klimatpåverkan har redan fått flera stora varumärkesägare att börja byta ut helplastlösningar. Till stor del gäller det livsmedelsförpackningar, där plasten ofta krävs som barriär för fukt, fett eller arom. Hade man satt gränsen för plastinnehåll för snävt riskerar man att bromsa den utvecklingen.

– En lösning, som är mycket vanlig i livsmedelsförpackningar, är att varan ligger i ett tråg och det vanligaste materialet för detta är plast.
– Vi kan ersätta det med vårt kombinationsmaterial Inverform, som är ett kartongtråg med en tunn plastbarriär och där är plastandelen idag något över 10%, berättar Jonas Adler vid enheten för affärsutveckling på Iggesund Paperboard.
– Vår lösning innebär, att man minska förpackningens klimatpåverkan med 80% och det vore bakslag för klimatarbetet om den förpackningslösningen straffades, betonar han.

Jonas Adler

Kraftig sänkning
Målet för pappers- och kartongindustrin är att reducera och på sikt eliminera plastanvändningen i den här typen av produkter; något som kräver nya, fossilfria barriärer. Utvecklingsarbete pågår på många håll och utan tvekan kommer nya och allt bättre lösningar att presenteras de närmaste åren.

OPRL-riktlinjerna är i första hand tänkta för den brittiska marknaden och frågan är hur stor påverkan de kommer att ha på övriga marknader?

– De kommer att ha betydelse också utanför Storbritannien, tror Jonas Adler.
– Det finns så många starka varumärken som har sin bas där, att de här riktlinjerna definitivt kommer att ha en påverkan utanför de brittiska öarna.

Jonas Adler är också noga med att betona, att materialproducenterna inte ensamma kan bära ansvaret för att sluta cirkeln i systemet. Återvinningssystemen och deras anläggningar måste också utvecklas, för att kunna ta hand om nya resurssnåla materiallösningar. OPRL-rekommendationerna ger både dem och materialproducenterna tid för anpassning. Något som ytterligare ger förutsättningar, för att göra förpackningsbranschen än mer cirkulär.