Till sista manschettknappen

En skjorta är så mycket mer än bara en skjorta. En skjorta signalerar mycket om den person som bär den. Om vederbörande har ett grovarbete eller tillhör kontorsfolket eller klätt upp sig för fest. Den ger också besked om hur mode- och kvalitetsmedveten personen i fråga är. Skjortan kan till och med vara ett viktigt instrument och verktyg, i ett företags eller en organisations varumärkesbyggande. Alltså är den bra mycket mer än bara en skjorta.

Text – Lars Knapasjö
Foto – Elmer Törnquist

Vi befinner oss i Aplared, knappt två mil söder om Borås. Adressen är följdriktigt också Boråsvägen 35. På industrifastighetens vitreveterade fasad sitter en elegant skylt, som förkunnat att här finns skjorttillverkaren Ernst Alexis.

Ett arv som förpliktigar
Det var den 15 juni 1891, som Ernst Alexis Pettersson föddes. Redan i tidig ålder bestämde han sig för att bli skräddarmästare och från den dag han startade sitt skrädderi var kvalitet, passform och noggrannhet det viktigaste i hans hantverk.

– Den här värdegrunden lever än idag kvar hos oss i fjärde generationen Pettersson, säger Johan Pettersson vars farfarsfar var Ernst Alexis.
– För oss är det självklara hörnstenar och värderingar för en verksamhet som ska vårdas och värnas. Ett arv som förpliktigar och som vi är stolta över.

I lokalerna på Boråsvägen har det alltid varit en skjortfabrik. Redan på 1930-talet tillverkades skjortmärket Derby of Sweden här; ett varumärke som familjen Pettersson sålde till Textilgrossisten Hefa AB år 2003.
Sedan hösten 2006 är det Ernst Alexis AB som huserar i lokalerna, med en verksamhet som expanderat i takt med varumärket vuxit sig allt starkare.

De små detaljerna avgör
Här finns både kontor, showroom, fotoateljé, plocklager och en serviceverkstad eller fullfjärdrad sömnadsavdelning.

– För slutkunden är de små detaljerna avgörande, tillsammans med enkelhet och tidseffektivitet. Man vill ha skjortan profilerad och paketerad så snabbt och elegant som möjligt, förklarar Johan Pettersson.
– Som den fullserviceleverantör som vi är, kallar vi det helt enkelt för Profile-on-Demand. Det handlar om fin brodyr och fina stygn.

– Det innebär att vi här på sömnadsavdelningen kan byta trådar, sömmar och knappar till rätt färgnyanser, så att allt stämmer till fullo med kundens önskemål och varumärkets utformning.
– Med nya symaskiner från Juki och brodyrmaskinen från Tajima har vi kortat ner ledtiderna för alla typer av anpassning, understryker Johan Pettersson.

– Det innebär inte bara att vi ökar våra konkurrensfaktorer, utan också att vi förbättrar oss i miljöhänseende genom bl a minskade transporter och färre emballage.

Mästerlig brodyr
Det var i september 2019 som Richard Carlsson och hans medarbetare från det Boråsbaserade ACG Nyström AB levererade och installerade en brodyrmaskin från det välkända japanska kvalitetsmärket Tajima.

Deras nya TMAR-brodyrmaskiner är effektiva, med en LCD-monitor och en startup-tid som är kortare än 40 sekunder. De är också enkla att trä, ger en högre brodyrkvalitet, med variation från tjock till tunn tråd, erbjuder fler variationer på t ex 3D-brodyr. Med andra ord – perfekta för en kvalitetsskjorta.

– Vi valde en brodyrmaskin med 6 brodyrhuvuden och med 15 nålar till varje huvud, berättar Johan Pettersson.

De här brodyrmaskinerna har en elektroniskt styrd pressarfot. Pressarfotens höjd ställs in efter materialets tjocklek. Brodyrmaskinens arm har gjorts smalare och därigenom kan man nu även brodera på rörformiga produkter, som ärmar och fickor.

Av själ och hjärta
Alla skjortor och produkter hos Ernst Alexis tillverkas i Europa av kvalitets- och miljömässiga skäl. Till en början skedde tillverkningen i Kaunas i Litauen, men flyttades senare till Lviv i Ukraina.

– Prisbilden är en viktig konkurrensfaktor och slutkunden vill inte betala ett högre pris, men vill ha samma höga kvalitet, påpekar Johan Pettersson.
– Därför måste vi hela tiden hitta en produktion som är kostnadseffektiv och som samtidigt håller högsta kvalitet. Något som gör att vi nu flyttar produktionen till Ukraina.

Ernst Alexis betraktar sig som en exklusiv skjorttillverkare; en skjortfabrik där allt och alla präglas av skjortan av hela sin själ och hjärta.

– Vi har konkurrenter som har skjortor som en del i ett större sortiment, men det gör dem inte till en skjortfabrik där fokus enkom och enbart är på skjortan.

Under 2011-2014 var Ernst Alexis avtalsleverantör till profilkedjan New Wave Profile, men numera är man en fristående leverantör till återförsäljare och kedjor i hela Norden.

Stabilt, men tufft
Företagets omsättning har varit relativt stabil under de fem senaste åren, men 2019 var ett år tuffare än andra och omsättningen minskade något, men inte mycket.

– Det är en låg lönsamhet i hela branschen, genom alla led och prispressen är enorm, därför gäller det att hela tiden stå på tå och minimera kostnaderna och optimera intäkterna. Samtidigt som service och kvalitet måste vara på topp, menar Johan Pettersson.
– Ungefär 95% av våra leveranser handlar om produkter som på ena eller andra sättet har anpassats och förädlats antingen med nya trådar, knappar, brodyr eller transfer.

– Det gör att slutkunden ofta lägger Ernst Alexis på minnet och bidrar till att sprida och bygga vårt varumärke.
– Samtidigt är det både fascinerande och konfunderande att vår bransch säljer så mycket profilerade kläder, men att vi i vardagen ser så få personer som stoltserar med sitt företags varumärke och lolgotype.

Slutkunden är viktigast
Johan Pettersson har en erfarenhet av mässor, som slår det mesta. Det innebär också att han har synpunkter på både branschen och dess agerande i olika sammanhang.

– Det är dags att marknadsföra mässorna för slutkund och inte låta dem vara exklusivt för återförsäljarna. Slutkunderna måste få se vad branschen har att erbjuda och själva välja vilken återförsäljare eller leverantör man vill göra affärer med.
– Vi varken kan eller vill sälja direkt till slutkund, men vi vill visa slutkunden vad vårt företag har att erbjuda, poängterar Johan Pettersson.

– Idag pratar alla bruttopriser och alla kan googla och beställa från vem man vill, så nuvarande system med att inte släppa in slutkunderna gör bara mässorna dyra och ineffektiva.
– Branschens står inför jättestora utmaningar och måste prioritera ett kreativt nytänkande och lämna det konservativa bakåtsträvandet. Titta bara på hur man inom yrkeskläder vänder sig direkt till slutkunder och skapar affärer som aldrig tidigare.

Även inom branschorganisationerna behövs förnyelse och Johan Pettersson skulle gärna se att PWA gick ihop med SBPR, så att man fick en stark organisation som kan jobba enat framåt för branschens bästa med en stark leverantörssektion och en stark återförsäljarsektion.

– Vi måste inse att tiderna förändrats och att dagens unga har ett annat sätt att jobba och att se på jobbet. Det finns inga handelsresande idag och att vara säljare är betydligt mer komplicerat och svårt idag jämfört med för 20-30 år sedan.
– Det finns alltid plats för bra produkter, bra företag och återförsäljare, men det krävs andra sätt att växa och expandera. Vi måste lära oss och anpassa oss för en framtid som både kan vara bättre och sämre.

Sonen Victor och pappa Johan Pettersson

PSI – en skandal
Ända sedan 2017 har Ernst Alexis ställt ut på anrika PSI, men nu är det slut med det.
Första gången i januari 2017 hade man en liten monter, men väldigt välbesökt. Något som föranledde att ett år senare medverkade med en något större, snyggare monter, vilket resulterade i än fler besökare. Med andra ord satsade man i januari 2019 på en ännu större monter med bl a takvepa och påkostad belysning.

– Då förstörde PSI-ledning allt genom att samla alla textilrelaterade företag till hall 13 under namnet PromoTex Expo, berättar en förgrymmad Johan Pettersson.
– Från att ha varit en blandad mässa med variationer bland utställarna, föste man in textilföretagen i en hall längst bort från entrén och under ett namn som ingen människa har hört talas om. Vi och våra textilkollegor tappade enormt mycket i besökarantal.

– Dessutom schabblade man till det med olika mässkort med olik tillgänglighet, något som inte fungerade, utan resulterade i missnöjd, strul och ilska.
– Totalt lär PSI har förlorat ca 5 000 kvm mässyta i sin försäljning.

Våga satsa
Hur som helst finns det också ljus i tunneln. Vi besöker Ernst Alexis externa lager i närliggande och konfektionsklassiska Dalsjöfors. Här har man sedan 2012 ett lagerutrymme på drygt 1 000 kvm och med ca 650 pallplatser.

– I Aplared har vi vuxit färdigt och vi kan expandera i de lokalerna, men vi kan inte husera ett stort lager. Därför är Dalsjöfors, som bara ligger ca 10 minuter bort från Aplared, ett väldigt bra alternativ för oss, säger Johan Pettersson.
– För vi kommer att fortsätta att växa med bra och ännu bättre produkter och med bra och ännu bättre service.

– Vi ska ha nöjda och ännu mer nöjda kunder. Vi ska anstränga oss in till sista manschettknappen, för att föra vårt textila arv vidare.
– Nu gäller det bara att konjunkturen håller i sig och att företagen vågar spendera pengar på att låta sig och sin personal synas.

Lär av räven om rönnbären
Vårt besök hos Ernst Alexis kröntes av en lunch på restaurangen Räven och Rönnbären i lilla Dalsjöfors och som fick sitt namn efter ett konstverk, som står på torget utanför restaurangen. Det kom till av konstnären Graham Stacy, som 2010 tillverkade skulpturen. Han beskriver det så här:

– Inspirationen hämtade jag från en textil av Kerstin Boulogner; Surt sa räven, som tillverkas för textilföretaget Almedahls. De hade förr ett linneväveri i Dalsjöfors. På så sätt blev det en lokal förankring till ortens historia.

Sagan om räven och rönnbären är en av Aisopos fabler från 1484:

Det var en gång en räv som var ute och gick i höstsolen. Rätt som det var fick han syn på ett träd, där de klarröda bären satt kvar och lyste lockande i solskenet.

– Åhå, tänkte räven, de där röda bär måste vara goda. Dem vill jag smaka.

Han försökte med att ställa sig på bakbenen mot trädet, men nådde inte upp. Han letade på marken nedanför trädet, men inga bär hade fallit ner, eller så hade någon annan hunnit före och tagit för sig redan. Han hoppade och skuttade för att nå upp, men bären satt där så retfullt utom räckhåll. Till slut satt han där och flämtade och tittade på de lockande bären där långt uppe;

– Nej, sa han för sig själv, de där röda bär är säkert sura. Dem vill jag inte smaka på.

Och så gick han därifrån och intalade sig för all framtid, att rönnbär är så sura att rävar inte vill smaka på dem.

Det började med en skjorta och slutade med ett rönnbär; vad mer kan verkligheten erbjuda. Annat än att livet är en enda stora källa av kunskap och erfarenhet … ända fram till sista manchettknappen.

…