En skylt i tiden

Mycket i livet är en slump och det var aldrig meningen att vi skulle hamna där vi hamnade. Målet var Signcoms kundevent kring bl a storformatsskrivare och lasergravyr vid Falu gruva.
Fast bilens GPS gav oss en liten bonus, som vi inte hade väntat oss.

I ett höstruggigt novemberväder närmade vi oss den gamla koppargruvan i Falun med anor från 800-talet och belägen ca 1 km sydväst om centrala Falun. När vi rullar in på den intilliggande parkeringsplatsen, är det något som fångar vår blick. En skylt som väcker minnen av ett tidigare besök för mer än tio år sedan; Falu Emalj Skyltar.

Sofia Green

Våga ta steget
Vi kunde inte motstå frestelsen, utan knackade på och möts av Sofia Green, som blev både förvånad och överraskad av vårt självpåkallade besök. Förra gången vi var här, var det Björn Ekedahl och hans hustru Christina, som tog emot oss.

– Att jag står här, är rena rama slumpen, förklarar en leende Sofia Green. Jag är egentligen utbildad kock och älskade det yrket, även om jag med tiden kände att jag skulle vilja arbeta med något än mer kreativt.
– Därför gick jag igenom högskolekatalogen och fastnade för en utbildning i grafisk teknologi och design.

– Så blev det och efter utbildningen har jag varit anställd som grafisk formgivare i reklambranschen.

Det slumpade sig inte bättre än att Sofia Greens sambo och livskamrat, tillika smed och företagare, Leif Nilsén, fick höra talas om att Björn Ekedahl funderade på att trappa ner och sökte efter någon som kunde överta verksamheten.

– Vi åkte hit och tittade och blev fullständigt fascinerade av vad man kunde åstadkomma med emalj, berättar Sofia Green.
– Vid sidan av mina olika anställningar har jag drivit en liten enskild firma, men det här steget kändes stort och lite läskigt. Fast jag frågade mig själv; vad är det värsta som kan hända. Sedan bestämde jag mig; jag kör.

Från konst till skylt
Falu Emaljskyltar startades 1996 av Björn Ekedahl. Han var konstnären som blev hantverkare, facklärare, företagare och grundade det kanske yngsta emaljföretaget i hela världen. Åtminstone tills något annat är bevisat.

På sätt och vis började det egentligen i Borlänge. För när man kommer till Borlänge och tar väg 70 mot Leksand, så kommer man till en rondell med skulpturen Svisch; ett konstverk av Jörg Jeschke och utförd i emaljerad corténstål år 2001.
I Borlänge kan man också besöka bostadsområden som Bergslagsbyn och Hushagen och även centrumdelarna av staden. För i stort sett överallt finns blåa, emaljerade gatu- och fasadskyltar med vit text och vit kantlinje i gammaldagsstil. Leverantör i bägge fallen är Björn Ekedahl och sedermera Falu Emaljskyltar AB.

Samma sak med AstraZeneca vid Gärtuna, öster om Södertälje, där Lenny Clarhälls tio meter höga monumentala staty Portalen finns. Den består av sammanlagt 656 emaljerade plåtar i blått, gult och grönt. Även här är det Björn Ekedahl och Falu Emaljskyltar som gjort jobbet.

Ett allsidigt material
Den transparanta smyckesemaljeringen har flertusenåriga rötter. Exempelvis var, i forntiden, babylonierna, assyrierna och elamiterna mästare i konsten att emaljera tegel. På 300-talet före Kristus började folk norr om alperna att behärska gropemaljering.

I början på 1800-talet kom emaljeringen av bruks- och köksföremål i gjutjärn och senare kom stålplåten in i bilden. På kontinenten började skyltemaljeringen att komma i gång på 1850-talet och från 1880-talet skickades lärlingar från Sverige till Tyskland för att de skulle lära sig tekniken.

Gustavsbergs beigetonade emaljerade köksredskap med den signifikanta gröna bården är ett av exemplen på emaljens allsidighet. Bakgrunden till färgtonen i just Gustavsbergsemaljen är lite oklar. Den kan vara pigmenterad eller ett resultat av att den titanvita emaljen tenderar att gulna vid den andra bränningen, som erfordras för bårdens skull.

Enkelt uttryckt är emalj en blandning av krossat, superpulveriserat glas och vatten samt lera, som stabilisator. Färgpigmenten är metalloxider och färgen appliceras i vått tillstånd och torkar i rumstemperatur. Bränningen av den pulverfasta färgen sker i en ugn på ca 800 grader Celsius och sedan får skyltarna – ibland 80-90 i taget – svalna långsamt.

Taxen Sally trivs bra under den varma ugnen

Väger och vispar
Våren 2018 övertog Sofia Green bolaget Falu Emaljskyltar, som också blev ett dotterbolag till Dala Svets & Smide, där sambon Leif Nilsén sköter det hela. Efter drygt 1,5 år konstaterar hon, att verksamheten rullar på bra och att intresset för emaljskyltar bara tycks öka. Ungefär två dagar i veckan har hon hjälp av en manlig medarbetare med plåtbearbetning och lite annat.

– Mest handlar det om gatu-, nummer- eller namnskyltar, men det är också mycket specialskyltar, där beställaren har specifika önskemål, säger Sofia Green.
– Fördelningen mellan företag/kommuner och privatpersoner är kanske 70/30 och kunderna kommer från hela landet. Totalt sägs det att det bara finns fyra tillverkare av hantverksmässiga, äkta emaljskyltar, varav Falu Emaljskyltar är en av de fyra.

– Som kock var det mycket recept, väga, vispa och blanda. Precis samma sak här; det är olika recept att följa och det ska vägas, blandas och slutligen borstas.

Som ett smycke
Emalj är en glasmassa infärgad med vita, svarta eller kulörta metalloxider som under värme förenar sig med stålplåten. Den är mycket hållbar och även lätt att rengöra. Även om tekniken är hundraårig, är den mycket väl anpassad för formgivning även av moderna skyltar, ny design och nya färgkombinationer.
Tillverkningen av emaljskyltar är ett hantverk med många moment, innan skylten är klar. Från plåtbearbetning, rengöring, applicering av två lager emalj med mellanliggande bränningar till bearbetning med schabloner. Slutligen bränns den färdiga texten och kantlinjen och sedan är skylten klar för leverans till kund. En skylt som kommer att kunna leva väldigt länge.

Det största format av standardskyltar ligger på ca 70×50 cm och leveranstiden ligger vanligen på omkring fyra veckor.

– Begränsningen i vår ugn gör att vi för närvarande inte kan tillverka och leverera större skyltar än 70×50. Stora format blir också svåra och tunga att hantera.
– Vi lägger stor omsorg vid den grafiska formgivningen och vid arbetet med tillverkningen av våra skyltar, förklarar Sofia Green.

– Den lätt kupade ytan bryter ljuset på ett sagolikt vackert sätt och jag anser personligen att emaljskylten ska betraktas som ett smycke.

Bäraren till emaljskylten är en plåt i specialstål (1,25-1,50 mm). Den karakteristiska kupningen görs för att skapa stabilitet i bränningen. Först grundemaljeras plåten i sin helhet, vilket också är en slags rostskyddsbehandling om någon skada skulle uppstå. Då kan korrosionen bara gå på djupet – inte krypa utefter plåten.

Ljus framtid för emalj
Eftersom Sofia Green och hennes familj bor strax ovanför gruvan, har hon inte långt till jobbet. Den fritid som hon unnar sig, går åt till familjen och till en del träning, inte minst åt att cykla; både Mtb (Mountainbike) och racercykel. Dessutom håller man på att bygga ett eget fritidshus, så brist på sysselsättning är det inte. De bägge sönerna, 16 och 19 år; den yngsta pluggar och den äldsta arbetar för närvarande som lärarassistent, tycker det är kul att hon tog chansen att starta eget. De är ofta förbi verkstaden och lär sig då alltid något nytt varje gång.

– Jag är övertygad om att framtiden för emalj och emaljskyltar bara kommer att växa. Det finns något hållbart, nostalgiskt och sympatiskt med emalj, säger Sofia Green.
– Det ger en kombination av modernt tänkande och kreativitet kombinerat med traditioner och estetiska värden.

Bland visningsskyltarna inne på väggen hos Falu Emaljskyltar hittar vi också en skylt för Screen&Marknaden; en skylt som sedan mer än ett decennium har prytt väggen utanför redaktionen. Fylld av beundran av alla emaljskyltarna görs också en beställning åt tidningens systerbolag; P&K TimeApp. För så är det, att bara det bästa är gott nog.

text – Lars Knapasjö
foto – Elmer Törnquist