Foto; Gerd Altmann Ska digitalisera 600 år av svensk tryckproduktion
Nu har Kungliga biblioteket, tillsammans med universitetsbiblioteken i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala, undertecknat en avsiktsförklaring som syftar till att digitalisera hela den svenska tryckproduktionen från 1400-talet till idag.
Tillgängligt digitalt
Det man vill göra i och med digitaliseringen är att tillgängliggöra det samlade svenska trycket och det innefattar samtliga böcker, tidningar, tidsskrifter, läromedel och rapporter som getts ut i Sverige.
Däremot omfattas inte det som kallas vardagstryck; bruksanvisningar, reklamblad tipskuponger och liknande.
– Forskningen och allmänheten efterfrågar allt mer digitaliserat material. Genom att våra sex bibliotek nu samverkar säkerställer vi att vi utnyttjar våra gemensamma resurser på ett effektivt sätt vilket ökar farten i digitaliseringen, säger Karin Grönvall, riksbibliotekarie och chef för Kungliga biblioteket.
foto; Jann Lipka
Arbetsgången
I första fasen ska man digitalisera material som är katalogiserat och fritt från upphovsrätt. Parallellt ska biblioteken även arbeta för att digitalisera och tillgängliggöra upphovsrättsskyddat material och okatalogiserat äldre tryck. Arbetet kommer att genomföras i delprojekt under längre tid.
Kompetens och teknik finns redan i dag på biblioteken, men samordningen behöver ökas och nya ekonomiska resurser för massdigitalisering behöver tillföras.
Digitaliseringsarbetet ska ledas och samordnas av en styrgrupp, som ansvarar för att gemensamma strategier, standarder och rekommendationer tas fram. Styrgruppen inrättar i sin tur arbetsgrupper för olika ändamål.
Avsiktsförklaringen är undertecknad av:
Karin Grönvall, riksbibliotekarie
Lars Ilshammar, bitr. riksbibliotekarie
Morgan Palmqvist, överbibliotekarie, Göteborgs universitet
Eva Nylander, t.f. överbibliotekarie, Lunds universitet
Wilhelm Widmark, överbibliotekarie, Stockholms universitet
Mikael Sjögren, överbibliotekarie, Umeå universitet
Lars Burman, överbibliotekarie, Uppsala universitet
