Nu öppnar det svenska försvaret för att börja använda additiv tillverkning till militära produkter. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, ser att det finns stora vinster att göra, inte bara på hemmaplan.
– I Afghanistan upptäckte USAs trupper att ventilen på fordonsdäcken ofta gick sönder på grund av det steniga underlaget, säger Steven Savage, forskningschef på FOI.
– Eftersom de hade med sig utrustning för sk additiv tillverkning designades en skyddskåpa till ventilerna, som sedan skrevs ut och testades med goda resultat.
Forskningschefen tar ytterligare ett exempel från Mali, där förband från Nederländerna upptäckt att deras fyrhjulingar behövde ha GPS-mottagare på styret. Dock saknades fästen för dem. De tog fram en skiss på plats som skickades hem via e-post.
En nederländsk forskningsorganisation tog fram en datamodell, som skickades tillbaka till förbandet i Mali. Då skrev man ut fästet med en förhållandevis enkel 3D-skrivare. Det hela tog endast några dagar, vilket kan jämföras med utvecklings- och transporttiden för ett traditionellt utvecklat fäste.
Behov av nationell strategi
För att använda 3D-printing i ett bredare omfång måste man se över flera delar och räkna ordentligt.
– Det handlar om kostnader och värden. Kostnaden för att formspruta ett fäste kanske är minimal på hemmaplan, men i fält är värdet mycket högre. Ibland spelar det ingen roll vad det kostar när en detalj verkligen behövs, fortsätter Steven Savage.
Han säger också, att vinsten ibland kan ligga i att tillverkningen blir enklare och billigare, utan att slutprodukten nödvändigtvis bli bättre. Komplexa former som exempelvis gångjärn i flygplansdörrar, som idag ofta tillverkas av titan, tas enklare fram med additiv teknik.
Besparingen ligger i både materialvinster och minskad bearbetningskostnad, då titan både är dyrt och svårt att behandla.
– I Sverige ligger vi långt framme på den civila sidan. Det finns flera företag och institut som lagt stora resurser på forskning och utveckling. På den militära sidan är vi inte lika långt framme. Kompetensen finns, men när, var och hur ska vi använda tekniken, frågar Steven Savage.
Lång tid att lösa juridiska frågor
Vidare påpekar Steven Savage att det exempelvis krävs rutiner, regelverk och ansvarsutpekande för spårbarhet, om originaldelar blandas med fälttillverkade delar för att inte olika livslängder ska ställa till problem.
Rätt använd, öppnar alltså tekniken för nya möjligheter att snabbt hitta nya material och ersätta trasigt material. Dessutom kan man undvika långa och farliga transportvägar.
Tekniken kan även revolutionera upphandlingsprocesserna. I stället för att köpa en komponent, kan det röra sig om upphandling av en ritning och exempelvis rätten till fälttillverkning. Även rätten till 3D-tillverkning i verkstäder, som del av ordinarie underhåll, har en mycket stor potential.
– Jag tror att de tekniska problemen i industriellt avancerade länder som Sverige är helt lösta inom 10–15 år. Men de juridiska frågorna kommer troligen att ta mycket längre tid att lösa, säger Steven Savage.
…