Elmer Törnquist Leka med siffror
Först och främst får jag be om ursäkt. I min förra ledare skrev jag att det inte går att få tillförlitlig statistik för sina onlineannonser, vilket tydligen var fel. Man kan faktiskt spåra, mäta och på ett relativt tillförlitligt sätt, se varifrån trafiken på hemsidan kommer från, via sina webbannonser. Fast jag tycker ändå inte att jag var helt ute och cyklade.
För jag varken kan eller tänker backa från mitt påstående beträffande adblockers; det som döljer annonser på webbsidor. Att hela 34% av internetanvändarna uppskattas använda en adblocker är alarmerande. Även om Google Analytics visar korrekta besöks-, visnings- och sessionssiffror, finns det alltså ett stort antal man missar.
Det kanske kommer en dag då vi blir hälften maskiner och har datachip i huvudet. Den dagen kanske någon programmerar en app, som för ögat döljer annonser, logotyper och annan marknadsföring på ett printat material. Då mina vänner, då tänker jag släppa lite på det jag tagit upp.
Givetvis beror allt dock på hur man redovisar sina siffror. Låt mig ta ett fullständigt fiktivt exempel. Eftersom att det här är en tidning så blir det lättast för mig att ta exemplet i den formen.
Om man säger att man har en total upplaga på 18 000 exemplar låter det som makalösa siffror, men då kan det som egentligen menas vara årsupplagan, med samtliga nummer inräknade. Om man i samma exempel, mot förmodan, skulle säga att man har 3 000 mottagare och 4 nummer per år går inte matten riktigt ihop.
Detta är givetvis ett fiktivt exempel och alla likheter med verkliga människor, händelser och publikationer är rena tillfälligheter och saknar förankring i verkligheten.
Det jag vill komma framtill är alltså att siffror kan läsas på olika sätt, beroende på hur de redovisas. Det kommer jag att stå fast vid, lika stadigt som den långsamt sjunkande inlandsisen på Kebnekaise. Med andra ord; visa mig andra fakta och jag erkänner mitt fel, på ett något utdraget sätt. Fast allt det här är i det förgångna, det var förra ledaren, i förra numret. Kanske fäller någon mig för syftningsfel nu, när jag citerar stadsminister Stefan Löfven och kallar det för käbbel.
Missta inte förra numret för det bara. Nummer 5/2019 var extremt intressant. Fespa-uppslagen, människorna, maskinerna och allt annat gott. Det jag menar är istället att vi ska blicka framåt; ett nytt nummer och nya inslag.
I nummer 6/2019 får vi istället följa med på en djupdykning från höstmässan Nordic Profile Fair, vi bekantar oss med Thomas Lindén på TM Reklam & Kontor och sist men inte minst, i allra högsta grad, några av de mest intressanta nyheterna som finns i branschen idag.
När vi ändå är inne på det spåret; en ny tidning och nya inslag. Har du sett de där fyrkantiga rutorna med svart mönster i tidningen? Ladda ner en QR-scanner till telefonen för att läsa av rutan. Vips, helt plötsligt blev läsvärdet minst dubblat. Följ våra vägar och få djupare insikter. I tidningen har vi i form av QR-koder exempelvis intervjuer, filmer och kontaktuppgifter, allt för att fixa ett bättre läsvärde.
Vissa kanske undrar om QR-koder ens används, den frågan har jag faktiskt fått. Samtidigt har jag vänner i andra branscher, som blivit imponerade av exempelvis mitt visitkort, vilket innehåller just en QR-kod. Titta bara på flaggskeppsbutiken för H&M i New York City, som vi skrev om i nummer 5/2018, där används QR-koder som en brygga mellan det fysiska och digitala.
Men oavsett vad, digitalt som analogt. Nu blickar vi framåt. Det må kanske bli en mörk höst, men färggranna löv lyfter förhoppningsvis blickarna från marken.
Fridens liljor.
