Materialet för klimatet
Att byta material från plast till kartong kan sänka en förpacknings klimatpåverkan med upp till 99%. För den som påverkar val av förpackningsmaterial, kan just det valet vara det som har störst klimatpåverkan under en produktchefs eller designers hela yrkeskarriär. Det visar en undersökning av IVL Svenska Miljöinstitutet, på uppdrag av Iggesund Paperboard.
Utgångspunkten har varit att undersöka några vanliga förpackningstyper och jämföra skillnaderna i klimatpåverkan, beroende på val av förpackningsmaterial.
– Det finns tabellverk som visar koldioxidutsläpp per kilo material, men när man jämför verkliga förpackningar inser man materialvalets stora betydelse, kommenterar Johan Granås, hållbarhetsansvarig vid Iggesund Paperboard.
– Plast är ett fantastiskt material för många applikationer och vi använder det själva vid tillverkningen av kartong för livsmedelsförpackningar som kräver en tunn plastbarriär för att skydda varan.
– Men vi tycker att beslutsfattare i förpackningsbranschen måste känna till effekterna av sina materialval.
Johan Granås
En tydlig jämförelse
I det exempel som är mest förmånligt för plastmaterial har man jämfört en kartongförpackning innehållande 500 g pasta, med en motsvarande mängd pasta i en tunn plastpåse och funnit att plastpåsen har 3,25 gånger större klimatpåverkan än kartongförpackningen.
Detta trots att den bara väger en sjättedel av kartongförpackningens vikt och har anmärkningsvärt sämre skydds- och staplingsegenskaper. En förpackning av glödlampor är det mest extrema exemplet i undersökningen.
– Det finns mängder av förpackningar som inte kan göras i annat än plastmaterial idag. Men det finns också förpackningar som görs i plast, där man enkelt kan byta material utan att alls tappa funktion. Där är det logiskt att börja, om vi vill minska förpackningarnas klimatpåverkan, fortsätter Johan Granås.
För kartongförpackningarna i undersökningen har man utgått från klimatdata för Invercote, en kartongprodukt från Iggesund. För plastmaterialen har IVL använt sig av data från de databaser som används vid livscykelanalyser.
Ingen av de kartongförpackningar som förekommer i undersökningen är tillverkade av material från Iggesund Paperboard.
– Det här är en undersökning som visar klimatpåverkan av olika förpackningstyper. Uppdraget till IVL var att vara generella. Varken de eller vi vet klimatdata för den enskilda förpackningen, men baserat på de erkända miljödatabaserna får man definitivt en fingervisning om materialvalets stora betydelse, avslutar Johan Granås.
IVL Svenska Miljöinstitutet grundades år 1966 av den svenska staten och näringslivet gemensamt, med syfte att bedriva forskning kring industrins luft- och vattenvårdsfrågor. Idag har IVL utvecklats till ett miljöinstitut som fokuserar på samspelet mellan såväl ekologiska, som ekonomiska och sociala perspektiv.
