Hur smakar ditt företag?

Hur smakar ditt företag?

Publicerad
2018-09-03
Skribent
Redaktionen
Ämnen
Reportage

Karamell heter candy, caramello eller карамель på engelska, italienska och ryska. När det gäller företagsprofilering heter det kort och gott; Karamello och hela härligheten återfinns på Roxtorpsvägen 18 i Linköping. Så enkelt är det.

Text; Lars Knapasjö

Sedan ungdomsåren har Mikael Huljebrandt och Henrik Hovlind varit kamrater och goda vänner; i vått som torrt eller kanske mer korrekt i sött som surt. Att de tillsammans skulle göra något för framtiden var ganska självklart. Frågan vara bara vad det skulle handla om och de unga grabbarna gjorde ett par trevande försök, innan det var dags på allvar.
Så hösten 1994 öppnades den första Karamellobutiken i en källarlokal i utkanten av Linköpings stadskärna och det blev början på en lång, kämpig och framförallt framgångsrik resa.

Här disponerar man över drygt 3 500 kvm helt nyrenoverade och väl anpassade lokaler, som står redo också för kommande nyinvesteringar när planerna för den fortsatta expansionen börjar förverkligas.

Tre stadiga ben
Just reklamkonfektyr och godis till företag är områden, som Karamello alltid har varit verksamma inom. Den första paketeringsmaskinen köptes in redan år 2003 och sedan dess har detta varit ett av företagets huvudsakliga verksamhetsområden.
Idag är Karamello en av de största aktörerna inom reklamkonfektyr och investerar löpande i nya maskiner. Detta för att göra så mycket som möjligt i egen regi. Investeringar har även gjorts i tryckmaskiner, för att kunna trycka materialet till förpackningar och etiketter och på så sätt kunna säkerställa både kvalitet och leveranstider.

Under många år har Karamello fokuserat stenhårt på tre ben; först B2B, sedan Trade och så Butiken; fönstret mot omvärlden. Det är kanske det som är lite av hemligheten bakom framgångarna.

– Butiken är vårt sätt att ständigt ha koll på marknaden, ständigt kunna känna av olika trender när det gäller smaker, färger, konsistens och allt som människan i vardagen gillar och prioriterar, förklarar Henrik Hovlind.
– Vi har också ett shop-in-shop-koncept med en del lokala butiker som Hemköp och ICA Supermarket; också det för att alltid kunna vara först med det senaste.

Växa med kunden
Genom sin tradingverksamhet får Karamello värdefulla kontakter med fabriker över hela världen; även det som ett sätt att ligga i framkant av utvecklingen på godisfronten. Här har man som konfektyrgrossist också en del storkunder som t ex Coop och Hemmakväll AB; Sveriges största godisbutikskedja med ca 70 butiker över hela landet.

– Det vi prioriterar hårdast är dock alla profil- och promotionföretag, som arbetar med olika former av företagsprofilering och varumärkesbyggande, påpekar Henrik Hovlind.
– Det är tillsammans med de här kunderna som vi vill växa och utveckla både vår och deras verksamhet till gagn för alla parter; framförallt kundernas kunder.

– Vi vill ha ett lojalt och långsiktigt samarbete som tar sikte på service och kvalitet till överkomliga priser. Vi vill vara med i hela processen.
– Det är viktigt för oss att prioritera marknaden, försäljningen och kundernas möjligheter att tjäna mera pengar, säger Henrik Hovlind.

Alla sinnen
När man ska profilera ett företag eller en produkt eller bygga ett varumärke, så är det viktigt att utnyttja alla våra sinnen. De klassiska fem sinnena är synen, lukten, smaken, hörseln och känseln.

– Det är få Produktmedia som så påtagligt påverkar våra sinnen som just konfektyr och godis. Alla gillar godis och alla har sin eller sina egna favoriter, säger Henrik Hovlind.
– Fast det är ett faktum som profilföretagen ibland inte riktigt har tagit till sig, utan det är först när kunden frågar som företags- eller reklamkonfektyr kommer på agendan.

– Med en genomarbetad strategi är konfektyr perfekt att använda som dörröppnare och ett sätt att ta initiativ till och bygga upp en relation till en blivande kund exempelvis.
– Dessutom har konfektyr som Produktmedia ett lågt instegsvärde, men skapar lätt en kontinuerlig försäljningsprocess. Kort och gott är konfektyr klart underskattat som kommunikationsmedel.

En nyhet som Karamello är ensam om, är möjligheten att digitaltrycka en 4-färgsbild på omslagspappret till en karamell eller kola. Det kan vara en personbild i dessa valtider, vilket gör det lättar att profilera de olika kandidaterna och få en smak av vad de vill på den politiska arenan.
Eller så kan det vara en produktbild i samband med en lansering eller säljkampanj; allt för att tala till så många av våra sinnen som möjligt. Det handlar faktiskt om ca 250-300 budskapsbärare per kilo, inte dåligt eller hur?

Alltid lite växtvärk
Karamello Sverige AB har ett brutet räkenskapsår från1 september till 31 augusti och sett i det perspektivet kommer omsättningen under innevarande år 2018 att landa på ca 65-66 miljoner kronor.
År 2017 slutade på nära 60 miljoner kronor och siktet för de närmaste åren ligger på att spränga 100-miljonersgränsen. Antalet anställda är ca 30-talet varav många är mer eller mindre säsongsanställda. Sett i termer av årsanställda är arbetsstyrkan 20-talet personer.

– Utvecklingen går som tåget, även om det alltid är lite växtvärk. Våra nya lokaler som vi flyttade in i slutet av 2017 har betytt ett rejält lyft på flera olika plan; framförallt har vi fått bättre produktions- och lagerutrymmen, samtidigt som personalutrymmena verkligen har prioriterats, menar Henrik Hovlind.
– Svårast är att hitta rätt personer, inte minst på säljsidan, men här har vi gjort en lyckad rekrytering av en proffsig säljare som kommer att koncentrera sig på bl a profilföretagen och promotionbranschen.

Tidigare har Karamello varit med i profilföretagskedjan Gosh, men är nu idag helt fristående från olika kedjegrupperingar, även om det förs en del diskussioner.

– Tiden är en värdefull faktor för alla parter i alla sammanhang, därför vill vi samverka med de, som liksom oss, vill välja en partner att utvecklas och växa tillsammans med, förklarar Henrik Hovlind.
– Ett framgångsrikt samarbete bygger på att man ska kunna åstadkomma en balans av unikiteter när det gäller produkter, marknadsföring, service och prissättning.

– Det går inte att enbart sälja på lägsta pris, för det hämmar kvaliteten och minskar den långsiktiga lönsamheten och kundlojaliteten. Högsta kvalitet och smartaste service till bästa pris är den perfekta kombinationen.
– Här måste jag säga, att jag är lite imponerad av New Wave Profile och deras strukturerade sätt att bygga upp och exponera sin kunskap, sin kompetens och sitt utbud gentemot kund genom devisen; Be Your Brand.

Inte alltid lägsta pris
Fördelen med konfektyr är att de försvinner ganska snart; ju bättre de är för sitt ändamål, desto snabbare går de åt och måste då ersättas av nya. Dessutom är alla mer eller mindre förtjusta i godis, varför det är ett kostnadseffektivt sätt att belöna sin omgivning; allt från anställda och deras omgivning till kunder och deras medarbetare och egna kunder.

Karamello är mycket restriktiva med att delta i olika upphandlingar och det eftersom man där alltid fokuserar på lägsta pris som den viktigaste parametern vid jämförelsen av olika anbud. Det innebär att andra faktorer som kvalitet, miljö- och hållbarhetsfrågor samt service blir lidande. Man inser inte att man får mycket för sista kronan, som ordspråket säger.

– Vi har generellt i samhället idag något av en osund prispress, eftersom vi med pris enbart avser kronor och ören; inte kvalitet, miljö, hälsa och service, menar Henrik Hovlind.
– Billigast kan aldrig bli bäst och det är viktigt att vi tar fasta på vikten av att tillföra mervärden i vårt utbud av produkter och tjänster. Annars kan vi aldrig bidra till att kunden ska kunna utveckla sitt varumärke och öka sin attraktionskraft och sin lönsamhet.

– Därför är det viktigt att också kunna säga nej och avstå från affärer när priset gör att vi inte kan utnyttja vår fulla potential. På Karamello vill vi tillföra mer än lägsta pris och låg kvalitet.
– Vi har kanske inte alltid det bästa priset, men alltid den bästa kvaliteten och bästa servicen.

Snart är det jul igen …
Henrik Hovlind är en man med många synpunkter och en enastående förmåga att presentera dem och argumentera för dem. Det gäller allt från pris och kvalitet till frågan om hur profilföretagen arbetar med försäljning eller om de avvaktar en förfrågan från kunden först.

– Lojalitet, ärlighet och ömsesidighet är viktiga ledord när man ska bygga relationer och skapa förutsättningar för tillväxt och utveckling, poängterar Henrik Hovlind.
– Vi får aldrig glömma att ha kunderna och deras lönsamhet som mål för det vi gör.

Karamello har som mål att växa inom Norden. Idag representeras man i Norge av Presenta Norge AS med bas i Lofoten, som i sin egenskap av återförsäljare har exklusivitet på den norska marknaden. I Finland pågår en förhandling med en eventuell framtida samarbetspartner och även i Danmark finns en pågående dialog.

– Just nu, i mitten av april, så kastar vi oss in i julsäsongen med allt vad det innebär av inköp, försäljning, tryckning och förädling samt paketering och lagerhållning.

När vi började, sa vi att efter fem år skulle vi kunna ta det lite lugnare. Nu har det gått nästan 25 år och vi arbetar mer än någonsin; bara för att det är så kul och för att det ger så fina resultat. Och så spelar vi ju inte golf ….

Vad vet vi då om konfektyr i ett historiskt perspektiv? Godistillverkningen i Sverige startade efter att chokladdrycken fått uppmärksamhet. Under 1600-talet spreds kunskapen att raffinera socker i Europa och under 1700-talet började apoteken att producera kandisocker, även kallat bröstsocker. Det bestod av kristalliserade sockerlösningar smaksatta med kryddor. Eftersom socker var dyrt och exklusivt riktade det sig till de förmögna.

Apotekens monopol på karameller stod sig fram till slutet av 1800-talet, då den skånska sockerbetsproduktionen tog fart och godisfabriker kom till. År 1872 började Cloetta tillverka chokladkakor och praliner i en fabrik. I början av 1900-talet blev godistillverkningen storskalig och godisförsäljningen till allmänheten tog fart.
De första decennierna på 1900-talet var det främst gräddkola som gällde, sedan kom tillverkning av skumgodis och gelégodis på 1930-talet. Tillverkarna experimenterade med former och många finns ännu kvar, som geléhallon, sega råttor, geléhjärtan, gröna grodor och verktygsformade godisbitar.

Sugen på något sött, skulle inte tro det. Tacka vet jag salta lakritsstänger.