Varje dag möts vi av otaliga mängder bilder. Vad som syns och inte syns kan påverka vilka röster vi tar på allvar. I spåren av #metoo efterlyser skolelever utbildning och redskap, för hur samhället kan skildra individer mer jämställt.
Därför har Statens medieråd tagit fram ett omfattande material om osynliga strukturer i bildspråket, riktat till pedagoger på högstadiet och gymnasiet.
Det nya materialet, som heter Könsnormer i bildspråket, illustrerar hur mängden bilder med liknande representation, skapar ett visuellt mönster som kan påverka både individer och hela samhället i viss riktning.
– Det är först när normer bryts som de blir tydliga, säger Helena Dal, chef för information och vägledning på Statens medieråd.
Syftet är att ge grundläggande kunskaper om hur normer kring kön skapas i bild och att träna elever på högstadiet och gymnasiet, att kritiskt granska bildtraditioner.
En bild är aldrig neutral
Medie- och informationskunnighet handlar bl a om att förstå och bedöma både de budskap vi själva sänder ut och de vi tar emot. Det nya materialet är ett verktyg som visar att valet av bilder är ett sätt att använda sin yttrandefrihet, som kan analyseras utifrån olika perspektiv.
Materialet bygger på tre grundfrågor; hur ser bilderna som florerar i vårt samhälle ut? Hur ser de bilderna vi själva producerar ut? Hur kan vi arbeta mer normkritiskt och inkluderande?