Tillgången överstiger konsumtionsförmågan

Youtube är en välsignelse för den som likt undertecknad flyttat för många gånger från förhållanden av olika schatteringar. En del av de insamlade böckerna och musiken har blivit kvarlämnade längs vägen. Nu kan jag
tycka att det var i vissa fall var synd att jag var så benhård i min Don´t-look-back-attityd.

Youtube innebär möjlighet till återkoppling med de gamla godingarna som betydde mycket en gång i tiden. Där finns musik jag ansåg vara viktig i yngre år som jag i uppriktighetens namn inte förstår idag. Men det måste ha funnits något i den som fyllde ett tomrum vid just den tidpunkten.

Den 4 oktober 2009 hade Nicklas Lundblad en understreckare i Svenska Dagbladet som diskuterade den då nyutkomna The Youtube Reader av medieforskarna Pelle Snickars och Patrick Vonderau. Vad innebär det för oss att det varje minut laddas upp 20 timmar video på Youtube?

För den enskilde innebär Youtube en övermäktig munsbit – tillgången på material överstiger vida förmågan till konsumtion. När forskarna försöker förstå Youtube inser de att det är en kanal med en egen inbyggd konsekvens. Accepterar vi den så är Youtube en alldeles egen upplevelse, med vad vi skulle kunna kalla en kontinuitet. Fast naturligtvis är byggstenarna små – i vissa fall videoclip på ett par sekunder. Här förekommer statusuppdateringar liknande dem på Facebook, fast med videoclip som påminner om dokusåpornas enskilda samtal med kameran. Under tiden före Youtube var det mest självupptagna videokonstnärer med snäv budget som använde sig själva som objekt. Nu kan alla skapa och styra sin egen hybris.

På Youtube och Facebook skapar vi oss själva som våra egna objekt för andra att betrakta. Fördelen mot i verkligheten, IRL (In Real Life) är att vi fortfarande har chans att redigera vår framtoning. Men vi kan föreställa oss att Youtube växer ut till dygnetruntsändningar från individers liv. Då minskar chansen till redigering och vi har ett liv i IRL och ett på Youtube – de liknar varandra, men de är inte riktigt desamma. Vi är därmed inne på samma tema som filmen Surrogates, där alla har en förbättrad ersättningskaraktär, en slags avatar, som vistas ute i samhället, medan ursprunget sitter hemma. Svårigheterna blir som i Blade Runner att skilja mellan äkta vara och replikant.

Pelle Snickars varnar i The Youtube Reader även för att använda datormolnen som arkiv eftersom det idag inte finns någon lösning för hur vi ska flytta våra arkiv mellan olika moln. Det kan på sikt skapa problem – vad händer om Youtube läggs ner eller de olika skrivbordshjälpmedlen i molnet försvinner?

I boken finns också exempel på hur till exempel Oprah misslyckades med att använda Youtube, medan Barack Obamas stab regisserade hans framtoning i de sociala medierna väl. Men det bygger också på att personens i centrum inte filmas med en mobiltelefon i tveksamma situationer eller under samtal som inte stämmer med den bild som man försöker skapa.
George Allen – amerikansk politiker – sjönk som en sten efter ett rasistiskt uttalande som någon fångat på video.

Det betyder idag att, trots alla debatt om FRA, så innebär amatörfilmarna ett större hot mot karriärer i det offentliga rummet. Och de finns överallt, vilket innebär att dumma kommentarer kan förevigas när som helst och var som helst. Vi tror också på videon – det är svårt att neka när någon offentliggjort en videosnutt där man fäller en sexistisk eller rasistisk kommentar.

Youtube medger inte bara offentliggörandet, utan det uppladdade finns även kvar över tid, i värsta fall som ett arkiv över dumheter och mänsklig svaghet.
Men Youtube är också ett bibliotek för underhållning – även om vi aldrig hinner tröska igenom det under en livstid.

Veta mer: www.youtubereader.com

Text; Uffe Berggren