Inte så enkelt som Du tror

Jag är född samma dag som Axel Oxenstierna; den 16 juni, fast han föddes 1583 på Fånö i Uppland och jag föddes 366 år senare och i Halmstad. Han blev Rikskansler i Gustav Adolfs förmyndarregering och den som var med och organiserade, ordnade och kontrollerade rikets verksamheter, bl a i utrikesangelägenheter, i rikets finanser, i justitieförvaltningen och krigsmakten både till lands och sjöss, i civilförvaltningen, kyrkan, universitetens och skolornas styrelse.
Han blev den moderna byråkratins Einstein. Det kommer jag aldrig att bli, tack och lov.

För är det något som jag inte tycker om, så är det all denna detaljstyrning som alla möjliga myndigheter bedriva och dikterar, utan hänsyn till konsekvenserna för den enskilda individen. Fast det finns ju grader i helvete också. Riksrevisionsverket är ett sådant exempel, som ibland kan agera med en behaglig temperatur.

Det är nämligen Riksrevisionsverket, en av Axels små uppfinningar, som granskat regeringen och dess arbete för att förenkla reglerna för företag under åren 2006-2010.
Verket skriver; ”Granskningen visar att regeringen inte har nått målet med arbetet, att åstadkomma en märkbar och positiv förändring i företagens vardag”.

Hela 73% av företagen i landet har inte märkt någon förändring i regelbördan och särskilt betungande tycker man att bokförings-, skatte- och momsreglerna är.

I Gästkrönikan protesterar Sponsors och Eventföreningens VD Niklas Birgetz mot ett förslag från Företagsskattekommittén om slopandet av avdragsrätt för representation och representationsgåvor. Det gör han väldigt rätt i, för exempelvis framgår det inte helt lätt i förslaget vad representationsgåvor är. Skattelagstiftningen rör sig med en rad begrepp utöver representationsgåvor; reklamgåvor, personalgåvor, julgåva, jubileumsgåva, minnesgåva etc.

Risken är att det här förslaget kan bereda vägen för ytterligare förslag av liknande innebörd. Klåfingrighet är ett utmärkande kännetecken för den statliga byråkratin och något som aldrig för något gott med sig.

Vad vi vill se är mer nutidsanpassade och generösa regler för vad som är avdragsgillt för givaren och skattefritt för mottagaren. Betydelsen av en gåva – oavsett karaktär – ökar i ett samhälle, där de personliga relationerna och mötena blir allt viktigare och betydelsefulla ju mer våra digitala och elektroniska teknologier övertar kommunikationen människor emellan. En gåva betyder så mycket.

Allt är inte så enkelt som man tror eller önskar sig. Därför är det viktigt att vi arbetar åt det hållet och låter bli att komplicera tillvaron.
Se hur det gick för Axel Oxenstierna; han dog. Året var 1654 och han blev 71 år. Jag lever fortfarande och gläds åt vårens ljus och värme, färger och dofter. Så enkelt som det bara kan bli.

Lars Knapasjö