Barn är en maktfaktor när det gäller konsumtionen. De är idag mer informerade och har mer egna pengar än någonsin tidigare. De är också medvetna och kan inte bara ses som offer i konsumtionssamhället.
– Konsumtionen påverkar i hög grad barnens sociala relationer, sa Erika Lundby, doktorand i socialt arbete på Linnéuniversitetet på ett frukostseminarium i början av december, som arrangerades av Handelns Utvecklingsråd och HUI Research.
Den tekniska utvecklingen har gjort att exempelvis mobiltelefoner och datorer har blivit en naturlig del av barnens vardag, där de till stor del skapar och underhåller sociala relationer. Det kräver att föräldrarna har ekonomiskt utrymme att skaffa den tekniska utrustning, som behövs för att barnen ska kunna delta i gemenskapen.
Påverkan och inflytande
Föräldrarna köper saker, som de tycker är nyttiga och utvecklande till sina barn. Men de konsumerar även, för att ge sig själva och barnet status samt är medvetna om att vissa saker kan vara nödvändiga, för att få ingå i gemenskapen.
Barn är ofta delaktiga i föräldrarnas ekonomiska beslut och inflytandet ökar med åldern. Barn i familjer med högre inkomst påverkar i högre grad än barn i låginkomstfamiljer, som ofta inte frågar efter lika mycket, eftersom de är medvetna om familjens situation.
Konsument redan i magen
Redan innan barnen föds är de en del av konsumtionen genom att de blivande föräldrarna köper många barnrelaterade produkter och det finns en massa saker, som man måste ha eller som gör att man anses vara en god förälder.
Även mycket små barn har idag kunskap om vad som finns på marknaden.
– Många barn har koll på varumärken, sa Erika Lundby. En amerikansk undersökning visade, att sexåringar i USA kunde namnge mer än 200 varumärken. Jag tror att situation är liknande i Sverige.
Tweens
En kategorisering som är skapad av marknaden, som ett segment att rikta sig emot är sk tweens, som består av barn mellan åldrarna sju och tolv år.
– Barn i den här åldern ser, att rätt saker ger fördelar i sociala relationer. Samtidigt uttrycker de tankar om att, det är hur man är som person som är viktigast, för om man har vänner eller inte, säger Erika Lundby.
Tweens utvecklas snabbt, blir medvetna och påverkar konsumtionen hos familjen i allt högre grad. Deras konsumtion är ett led i identitetsutvecklingen. Att få tillgång till egna pengar, genom t ex veckopeng, ger dem
ett större ansvar för sin egen konsumtion.
Barn socialiseras alltså redan tidigt till att bli konsumenter och är väl medvetna om vad olika saker kan för betydelse för delaktighet och gemenskap, men de är inte små ha-maskiner utan är medvetna om t ex familjens resurser och hur de påverkar konsumtionen.
Text/foto;
Jenny Dahlerus