Ekonomi- och statistik   (foto: Adobe Stock)

Ekonomi- och statistik

Publicerad
2022-11-01
Skribent
Redaktionen
Ämnen
Ekonomi

Anställda
I augusti ökade det totala antalet anställda med 224 000 på årsbasis och uppgick till totalt 4 780 000, varav 2 410 000 var män och 2 369 000 var kvinnor. Antalet fast anställda uppgick till 3 962 000 och antalet tidsbegränsat anställda uppgick till 817 000.

Antalet sysselsatta
Totalt fanns 5 405 000 sysselsatta personer, 15-74 år, i augusti; en ökning med 179 000 jämfört med ifjol. Antalet sysselsatta kvinnor uppgick till 2 512 000 personer och antalet sysselsatta män uppgick till totalt 2 791 000 personer.
Sysselsättningsgraden ökade med 2 procentenheter och uppgick till 67,8%. Bland kvinnor var sysselsättningsgraden 67,8% och bland män var den 72,5%.

Arbetade timmar
Det totala antalet arbetade timmar uppgick till 138,4 miljoner timmar per vecka, under augusti. Jämfört med fjolåret, har antalet arbetade timmar ökat med 5,1%.

Arbetskraften
Antalet personer i arbetskraften, 15-74 år, uppgick till 5 639 000 under augusti.
Av dessa var närmare 2 687 000 kvinnor och 2 988 000 var män. Det relativa arbetskraftstalet uppgick till 75,7%. Bland kvinnor var det 72,5% och bland män var det 77,7%.

Arbetskraftsutbudet; outnyttjat
Det outnyttjade arbetskraftsutbudet uppgick i augusti till i genomsnitt 20,6 miljoner timmar per vecka, en minskning med 4,2 miljoner timmar på årsbasis. Det outnyttjade arbetskraftsutbudet motsvarar 515 000 heltidsarbeten med 40 timmarsarbetsvecka.

Arbetslösheten
I augusti uppgick antalet arbetslösa, 15-74 år, till 373 000, motsvarande ett arbetslöshetstal på 6,6%. Det är en minskning med 106 000 personer jämfört med fjolåret. Antalet arbetslösa kvinnor uppgick till 175 000 och bland män var 198 000 arbetslösa.
Antalet arbetslösa ungdomar, 15-24 år, uppgick till 136 000. Det motsvarar ett arbetslöshetstal på 19,9%.

Betalningsbalansen
Vid utgången av 2021 hade svenska placerare 57% av sina totala portföljtillgångar i aktier, 26% i fonder och 17% i räntebärande värdepapper. Samtidigt ökade innehavet i utländska portföljtillgångar och uppgick till totalt 8 801 miljarder kronor. Det är en ökning med 8% jämfört med utgången av första halvåret 2021.

Bilmarknaden
Under september levererades totalt 18 828 nya personbilar, en minskning med 9% jämfört med ett år tidigare. Av dessa levererades 5 948 bilar; 32%, till tjänstebilsmarknaden, vilket är 5% fler än fjolåret.
Under perioden januari-september 2022 har 176 332 nya personbilar levererats, en minskning med 14 % jämfört med samma period 2021. Totalt har 49 731 bilar levererats på tjänstebilsmarknaden under perioden i år, vilket är en minskning med 27% jämfört med föregående år.

Boende; hyra
Mellan 2021 och 2022 ökade hyrorna med i genomsnitt 1,7%, vilket är 0,3 procentenheter högre än hyresförändringen mellan 2020 och 2021. Den genomsnittliga hyran för en tre rumslägenhet är 7 753 kronor under år 2022.

Byggkostnader
Mellan juli och augusti steg byggkostnadsindex med 0,2%; entreprenörernas kostnader ökade med 0,3%, medan byggherrens kostnader minskade med 0,2%. Årsförändringen i augusti uppgick till 13,8% (14,6% i juli).

E-handeln
Under augusti minskade svensk e-handel med 11%, jämfört med samma månad ifjol. Samtidigt som andelen som e-handlar ökade med 4%, jämfört med juli, sjönk snittbeloppet med 11%.
Mellan januari och augusti har omsättningen bland svensk e-handel minskat med 13% jämfört med samma period 2021.

Finansmarknad; lån
Under augusti var tillväxttakten för utlåning till icke-finansiella företag 15,4% och tillväxttakten för utlåning till hushåll var 5,9%.
Totalt uppgick utlåningen till ca 7 777 miljarder kronor, varav lån till företag stod för 37%; 2 894 miljarder kronor och lån till hushållen stod för 63%; 4 883 miljarder.

Finansmarknad; ränta
Den genomsnittliga räntan på nya avtal för utlåning till icke-finansiella företag var 2,75% i augusti och den rörliga räntan uppgick till 2,69%. För hushållens del uppgick den genomsnittliga räntan för nya bostadslån till 2,5% och den genomsnittliga rörliga räntan uppgick till 2,52%.

Finansräkenskaper
Vid utgången av andra kvartalet uppvisade staten ett positivt sparande på 39 miljarder kronor. Jämförelsevis, var sparandet under samma period ifjol negativt på 36 miljarder kronor. Det förklaras främst av högre skatteinkomster och utdelningar från statliga bolag.

Försäljningsvolymen
Detaljhandelns försäljningsvolym minskade med 0,4% i augusti, jämfört med juli. Sällanköpsvaruhandeln minskade med 1,2% medan dagligvaruhandeln, exkl Systembolaget, ökade med 0,1%.

Handelsnetto
Under augusti uppgick varuexporten till 148,5 miljarder kronor och varuimporten till 166,9 miljarder. Det ger ett handelsnetto på 18,4 miljarder kronor i underskott. Jämfört med fjolåret, har varuexporten ökat med 29% och varuimporten med 32%.
Under januari-augusti 2022 har värdet för varuexporten ökat med 24% och värdet för varuimporten har ökat med 30%. Under perioden uppgick det totala värdet för varuexporten till 1 286,1 miljarder kronor och för varuimporten uppgick det till 1 311,7 miljarder. Det ger ett underskott på 25,6 miljarder.

Hushållens sparande
Vid utgången av andra kvartalet uppgick hushållens finansiella sparande till 152 miljarder kronor, en minskning med 18% jämfört med fjolåret. Nettoinsättningarna på bankkonto uppgick till 97 miljarder kronor.

Hushållskonsumtionen
Under september var hushållens konsumtion oförändrad jämfört med augusti. Jämfört med augusti 2021 ökade konsumtionen med 1,7% och under den senaste tremånadersperioden, ökade konsumtionen med 2,3% jämfört med fjolåret.

Inköpschefsindex; industrisektorn
PMI för industrisektorn sjönk till 49,2 i september, från nedreviderade 50,2 i augusti. Det är fjärde månaden i rad som indexet faller och visar att svensk industri försvagats i spåren av en svagare omvärldskonjunktur.
Delindex för orderingång svarade för det största negativa bidraget, följt av leveranstider och produktion, medan sysselsättning och lager steg. Index för produktionsplanerna sjönk till 57,6 i augusti, från 61 i augusti och tyder på att företagen blivit mindre optimistiska att öka produktionen det närmaste halvåret.

Inköpschefsindex; tjänstesektorn
PMI för tjänstesektorn sjönk till 55,1 i september, från uppreviderade 58,6 i augusti. Det visar att tillväxten i tjänstesektorn nu bromsar in, samtidigt som industrikonjunkturen försvagas och hushållens köpkraft urholkas, i spåren av den höga inflationen.
Delindex för leveranstider svarade för det mest negativa bidraget, följt av orderingång, affärsvolym och sysselsättning. Affärsvolymplanerna är mindre optimistiska och index backade till 58,7, vilket är den lägsta nivån på två år.

Konjunkturbarometern
Barometerindikatorn föll med 6,4 enheter i augusti, till 90,8. Samtliga sektorer bidrog till nedgången, där detaljhandeln och hushållen sjönk mest; 9,6 resp 8,1 enheter. Konfidensindikatorn för tillverkningsindustrin minskade med 5,7 enheter; till 110. Där föll pappersindustrin med 18,4 enheter, medan massaindustrin ökade med 6,8.

Konkurser
Under september inleddes 515 företagskonkurser, vilket är en ökning med 7% jämfört med fjolåret; då 483 företag gick i konkurs. Dessutom försattes 8 privatpersoner och 16 enskilda näringsverksamheter i konkurs under september 2022.
Under perioden januari-september har totalt 4 290 företag, 49 privatpersoner och 222 enskilda näringsverksamheter gått i konkurs, en minskning med 4% jämfört med samma period 2021.

Konsumentprisindex
Inflationstakten enligt KPIF; Konsumentprisindex med fast ränta, var 9% i augusti. Det är en uppgång från juli, då inflationstakten var 8%. Månadsförändringen från juli till augusti var 1,5%, motsvarande ökning förra året var 0,5% i ökning. KPIF exklusive energi steg endast till 6,8%, från 6,6% i juli.
Kraftigt stigande elpriser bidrog till den höga inflationstakten, tillsammans med stigande räntekostnader. Dessutom fanns en bred prisuppgång på bl a livsmedel, restaurangbesök samt hushållsinventarier.

Livsmedelsförsäljning
Den totala försäljningen av livsmedel och drycker uppgick till 334 miljarder kronor under år 2021. Det är en ökning med 9% jämfört med 2020. Ökningen beror på att volymen ökade med 2,5% samtidigt som priserna ökade med 0,4%.

Markanvändning
Mellan år 2015 och 2020 ökade den bebyggda och anlagda marken i Sverige med knappt 2%, eller nästan 23 000 hektar. Fortfarande utgör den en relativt liten andel av Sveriges totala landareal; omkring 3,1% eller 1,3 miljoner hektar.
Av den bebyggda marken, utgör transportinfrastruktur 38% och bostäder 36%, vilka ökade med 5 000 hektar resp 11 000 hektar, mellan 2015 och 2020.

Media; intäkter
Morgonpressens samlade läsarintäkter ökade med 7% under andra kvartalet, jämfört med ifjol. Papperstidningen står fortfarande för tre fjärdedelar av läsaraffären, medan den digitala sidan; webben och appar, ökade med 28% under kvartalet. Samtidigt steg hushållens utgifter för tryckta tidningar med 1%.

Medieinvesteringar
Under september förmedlades, via Sveriges mediebyråers medlemmar, medieinvesteringar till ett värde av nästan 1,3 miljarder kronor. Det är en ökning med 4,4% mot fjolåret.
Ackumulerat för år 2022; januari-september, har medieinvesteringarna omsatt ca 10,4 miljarder kronor; en ökning med 7,3% från fjolårets 9,7 miljarder kronor under samma period.

Nystartade företag
I september nyregistrerades 6 779 företag på Bolagsverket, en minskning med 24,9% jämfört med ett år tidigare. Antalet nya aktiebolag var 4 896 (-24,2%), antalet nya handels- och kommanditbolag var 205 (-26,8%) resp 29 (-45,3%) och antalet nya enskilda firmor var 1 649 (-26,1%.
Under perioden januari-augusti, har det registrerats 54 983 nya företag, vilket är en minskning med 3,5% jämfört med fjolåret.

Orderingången
Industrins totala orderingång minskade med 4,2% i augusti jämfört med juli. Hemma- och exportmarknaden minskade med 9,5% respektive 3,7%. Minskningen var mest påtaglig i industrin för elapparatur, som minskade med 51,1%.
På årsbasis minskade den totala orderingången med 0,6%. Orderingången från kund i Sverige minskade med 7,4%, medan orderingången från kund i utlandet ökade med 4,4%.
Hitintills i år, januari-augusti har den totala orderingången varit 1,9% högre än motsvarande period 2021. Både hemma- och exportmarknaden har ökat med 1,9%.

Producentprisindex
Mellan juli och augusti steg producentprisindex med 3,3%. På exportmarknaden steg priserna med 2,3% och på importmarknaden steg de med 1,1%. Priserna på hemmamarknaden steg med 4,3%. Jämfört med fjolåret ökade producentprisindex med 22% (20,4% i juli).

Produktionsvärdeindex
I augusti minskade produktionsvärdeindex för det totala näringslivet med 1,3%, jämfört med juli. På årsbasis ökade produktionen med 4,3%; där både tjänste- och byggsektorn ökade med 4,6%, medan industrisektorn ökade med 2,1%.

Restaurangindex
Under andra kvartalet ökade restaurangerna sin försäljning med 42% i volym och 52,7% i värde, jämfört med fjolåret. Högst tillväxt hade hotellrestauranger och nöjesrestauranger; 93,1% resp 66%. Totalt omsatte restauranger i Sverige 42 378 miljoner kronor under andra kvartalet 2022, jämfört med 27 746 miljoner under andra kvartalet 2021.

Tryckmarknaden
Under andra kvartalet ökade omsättningen med 19% hos landets finpapperstryckerier, jämfört med fjolåret. Digitaltryck och storformat ökade med drygt 30% och offset ökade med 17%.
Under första halvåret låg omsättningsökningen på 10%, med något högre omsättning för digitalt och storformat.

Turism
Under juni, juli och augusti uppgick det totala antalet gästnätter, på kommersiella turistboenden, till 30,2 miljoner. Det är en ökning med 18% jämfört med 2021 och 4% jämfört med 2019. Hela 46% av gästnätterna registrerades på hotellanläggningar.

Varuhandel
Under juli ökade varuexporten med 20% i värde och med 1% i volym, på årsbasis. Varuimporten ökade med 31% i värde och med 1% i volym under samma period.
Jämfört med föregående månad, minskade Sveriges varuexport med 16% i värde och volym. Jämfört med samma period ifjol, minskade Sveriges varuimport med 13% i värde och 15% i volym.

Välfärdssektorn
Den totala verksamheten inom vård, skola och omsorg summerade till 1 277 miljarder år 2020. Av detta stod privata företag för 214 miljarder, vilket innebar att 17% av verksamheten inom välfärdssektorn utfördes av privata företag.
Offentlig sektor finansierade 75% av de privata utförarnas verksamhet; 95% av utförarna inom omsorgen, 73% av utförarna inom utbildning och 59% inom hälso- och sjukvård.

Värdepapper; upplåning
I slutet av augusti uppgick den sammanlagda svenska räntebärande värdepappersskulden till 8 906 miljarder kronor, en ökning med 182 miljarder sedan juli. Minskningen beror främst på att skulden för monetära finansinstitut har ökat under månaden, både för obligationer och penningmarknadsinstrument.
Den årliga tillväxttakten för den totala värdepappersskulden var 4,8% i augusti. Det är en ökning med 1,6 procentenheter jämfört med juli.

Källor bl a;
Grafiska Företagen, Handelsbanken, HUI Research, Konjunkturinstitutet, Medlingsinstitutet, Nyföretagarcentrum, SEB, SCB, Svensk Handel, Slif, Sveriges Mediebyråer, Tillväxtverket, TU – Medier i Sverige, UC, Vroom.

.