Ekonomi och statistik

Anställda
I juni ökade det totala antalet anställda med 124 000 på årsbasis och uppgick till totalt 4 802 000, varav 2 443 000 var män och 2 360 000 var kvinnor. Antalet fast anställda uppgick till 3 938 000 och antalet tidsbegränsat anställda uppgick till 864 000. Bland ungdomar, 15-24 år, ökade antalet tidsbegränsat anställda med 58 000, till 377 000.

Antalet sysselsatta
Totalt fanns 5 333 000 sysselsatta personer, 15-74 år, under juni. Det är en ökning med 188 000 jämfört med juni ifjol. Antalet sysselsatta kvinnor ökade med 89 000 och uppgick till 2 513 000 personer och antalet sysselsatta män ökade med 100 000 och uppgick till totalt 2 820 000 personer. Sysselsättningsgraden ökade med 2,2 procentenheter och uppgick till 70,7%. Bland kvinnor var sysselsättningsgraden 67,8% och bland män var den 73,5%.

Arbetade timmar
Det totala antalet arbetade timmar uppgick till 158,7 miljoner timmar per vecka, under juni 2022. Jämfört med juni 2021 ökade antalet arbetade timmar med 2,7%.

Arbetskraften
Antalet personer i arbetskraften, 15-74 år, uppgick till 5 837 000 under juni. Det är en ökning med 102 000 personer på årsbasis. Av dessa var 2 784 000 kvinnor och 3 052 000 var män. Det relativa arbetskraftstalet ökade med 1 procentenhet och uppgick till 77,4%. Hos kvinnor var det 75,1% och bland män var det 79,6%.

Arbetskraftsutbudet; outnyttjat
Det outnyttjade arbetskraftsutbudet uppgick i juni till i genomsnitt 25,4 miljoner timmar per vecka, en minskning med 3,9 miljoner timmar på årsbasis. Det outnyttjade arbetskraftsutbudet motsvarar 635 000 heltidsarbeten med 40 timmarsarbetsvecka.

Arbetslösheten
I juni 2022 uppgick antalet arbetslösa, 15-74 år, till 504 000, motsvarande ett arbetslöshetstal på 8,6%. Det är en minskning med 87 000 personer jämfört med fjolåret. Antalet arbetslösa kvinnor uppgick till 271 000 och bland män var det 233 000. Antalet arbetslösa ungdomar, 15-24 år, uppgick till 219 000. Det motsvarar ett arbetslöshetstal på 25,7%. Dock var 93 000 av de arbetslösa ungdomarna heltidsstuderande.

Bilmarknaden
Under juli nyregistrerades totalt 17 563 personbilar, en ökning med 8% jämfört med ett år tidigare. Av dessa levererades 3 841 bilar; 25%, till tjänstebilsmarknaden, vilket är 39% fler än juni 2021. På tjänstebilsmarknaden var Volkswagen största märket (19,6%), följt av Volvo (13,8%) och BMW (13,3%). Under perioden januari-juli 2022 har 160 092 personbilar nyregistrerats, en minskning med 14,3% jämfört med samma period 2021. Totalt har 39 633 bilar levererats på tjänstebilsmarknaden hitintills i år, vilket är en minskning med 31% jämfört med föregående år.

BNP
Sveriges BNP ökade med 0,6% i juni, jämfört med föregående månad. Under andra kvartalet ökade BNP med hela 1,4%.

Bostäder; antal
Antalet bostadslägenheter uppgick till 5 096 007 vid utgången av 2021. Dessa fördelas på 2 115 329 lägenheter (42%) i småhus, 2 626 837 lägenheter (52%) i flerbostadshus, 272 754 lägenheter (5%) i specialbostäder samt 81 087 (2%) i övriga hus.

Bostäder; försäljning
Under 2021 såldes 125 900 bostadsrätter till ett sammanlagt värde av 350 miljarder kronor, vilket är det högsta genom tiderna. Medelpriset för en bostadsrätt i Sverige steg med 10%; från 2,52 miljoner kronor år 2020, till 2,781 miljoner kronor år 2021.

Bostäder; priser
Under årets första kvartal steg priserna på småhus med 1% på riksnivå, jämfört med fjärde kvartalet 2021. Det genomsnittliga priset för ett småhus förpermanent boende var nästan 4,1 miljoner kronor.
Priset för ett fritidshus sjönk med 4% till drygt 2,7 miljoner kronor och priserna för lantbruk sjönk med 1% till 3,8 miljoner kronor. Priset för hyreshusfastigheter steg däremot med 6% under första kvartalet 2022.

Byggkostnader
Mellan februari och mars steg byggkostnadsindex med 1,5%; entreprenörernas kostnader steg med 1,9% medan byggherrens kostnader minskade med 0,5%. Årsförändringen uppgick till 9,6%.

Finansmarknad; lån
Under juni var tillväxttakten för utlåning till icke-finansiella företag 14,2% och tillväxttakten för utlåning till hushåll var 6,2%. Totalt uppgick utlåningen till ca 7 508 miljarder kronor, varav lån till företag stod för 37%; 2 819 miljarder kronor och lån till hushållen stod för 63%; 4 864 miljarder.

Finansmarknad; ränta
Den genomsnittliga räntan på nya avtal för utlåning till icke-finansiella företag var 2,24% i juni och den rörliga räntan uppgick till 2,08%. För hushållens del uppgick den genomsnittliga räntan för nya bostadslån till 2,25% och den genomsnittliga rörliga räntan uppgick till 1,81%.

Forskning
De statliga anslagen till FoU; Forskning och utveckling, uppgick till 184,4 miljarder kronor under år 2021. De totala utgifterna för FoU inom företagssektorn ökade med 1,5%, inom den offentliga sektorn ökade de med 3,3% och inom universitets- och högskolesektorn ökade de med 2,5%. Företagssektorn står för ca 72% av de totala utgifterna för FoU och kan därmed sägas driva utvecklingen framåt.

Försäljningsvolymen
Detaljhandelns försäljningsvolym minskade med 1,2% i juni, jämfört med maj. Sällanköpsvaruhandeln minskade med 2% medan dagligvaruhandeln, exkl Systembolaget, ökade med 1,4%.

Handelsnetto
Under juni uppgick varuexporten till 181,7 miljarder kronor och varuimporten till 178,6 miljarder. Det ger ett handelsnetto på 3,1 miljarder kronor i överskott. Under januari-juni 2022 har värdet för varuexporten ökat med 24% och värdet för varuimporten har ökat med 29%. Under perioden uppgick det totala värdet för varuexporten till 984,9 miljarder kronor och för varuimporten uppgick det till 984,3 miljarder. Det ger ett överskott på 0,6 miljarder.

Hushållens boende
Vid utgången av 2021 fanns totalt 4 831 811 hushåll i Sverige, vilket var en ökning med 55 572 hushåll (1,2%) jämfört med ett år tidigare. Totalt 40% av hushållen bor i småhus med äganderätt, 29% bor i flerbostadshus med hyresrätt och 21% bor i flerbostadshus i bostadsrätt.

Hushållskonsumtionen
Under maj 2022 ökade hushållens konsumtion med 0,7% jämfört med april. Jämfört med föregående år ökade konsumtionen med 5,2% och den senaste tremånadersperioden, ökade hushållskonsumtionen med 6,1%, jämfört med föregående år.

Inköpschefsindex; industrisektorn
PMI för industrisektorn sjönk till 53,1 i juli, från nedreviderade 63,6 i juni. Det är den lägsta nivån på två år och andra månaden i rad, som indexet är under det historiska genomsnittet på 54,8. Detta befäster bilden av en avtagande tillväxttakt i industrin, vilket samtidigt lett till ett dämpat pristryck från leverantörsledet. Delindex för sysselsättning svarade för det största negativa bidraget i juli, följt av produktion. Däremot steg delindex för orderingång, leveranstid och inköpslager. Produktionsplanerna sjönk marginellt till 61,8 i juli, från 62 i juni.

Inköpschefsindex; tjänstesektorn
PMI för tjänstesektorn noterades till 58,8 i juli, från nedreviderade 62,3 i juni. Tjänstekonjunkturen har svalnat under sommaren, men befinner sig alltjämt på en god aktivitetsnivå. Än så länge har dystrare utsikter för hushållen och stigande räntor, inte satt några större negativa avtryck i tjänsteföretagens affärsplaner. Tre av fyra delindex sjönk i juli. Orderingång svarade för det största negativa bidraget, följt av sysselsättning och affärsvolym. Delindex för leveranstider var oförändrat, medan affärsvolymplaner är fortsatt kvar på höga nivåer.

Löneutveckling
Genomsnittslönen ökade med 2,7% i maj, jämfört med samma månad ett år tidigare. Samtidigt ökade konsumentpriserna med 7,2% i maj, vilket innebär att reallönen för en genomsnittlig löntagare minskade med 4,5%.

Konjunkturbarometern
Barometerindikatorn föll med 4,4 enheter i juli, från 105,7 till 101,3. Det kan beskrivas som det närmaste ett normalläge. Samtliga sektorer bidrog till nedgången, förutom bygg- och anläggningsverksamhet. Både hushållens och detaljhandelns konfidensindikatorer backade med 10 enheter.

Konkurser
Under juli inleddes 357 företagskonkurser, vilket är en minskning med 19% jämfört med fjolåret; då 442 företag gick i konkurs. Dessutom försattes 4 privatpersoner och 14 enskilda näringsverksamheter i konkurs under juli 2022. Under perioden januari-juli 2022 har totalt 3 404 företag, 40 privatpersoner och 193 enskilda näringsverksamheter gått i konkurs, en minskning med 7% jämfört med samma period 2021.

Konsumentprisindex
Inflationstakten enligt KPIF; Konsumentprisindex med fast ränta, var 8,5% i juni. Det är en uppgång från maj, då inflationstakten var 7,2%. Månadsförändringen från maj till juni var 1,2%.

Media; intäkter
Morgonpressens samlade intäkter från annonsörer och läsare ökade med 3% under första kvartalet 2022, jämfört med motsvarande kvartal under fjolåret. Totalt omsatte morgontidningarna 2,2 miljarder kronor. Annonsintäkterna ökade med 5% till 644,6 miljoner och konsumentintäkterna växte med 2% till 1,56 miljarder.

Medieinvesteringar
Under maj 2022 förmedlades, via Sveriges mediebyråers medlemmar, medieinvesteringar till ett värde av 1,4 miljarder kronor. Det är en ökning med 3,5% mot fjolåret.
Flera kategorier ökade under månaden och den kategori som ökade mest var Utomhus/trafikreklam, med en tillväxt om 55,5% jämfört med fjolåret. Detta följt av Fackpress och Radio, som ökade med 23,1% resp 9%. Den kategori som tappade mest var Dagspress kväll; 26,9%, följt av Dagspress storstad; 19% och Sök; 17,4%.
Ackumulerat för år 2022; januari-maj, har medieinvesteringarna omsatt 6,251 miljarder kronor; en ökning med 11,4% från fjolårets 5,613 miljarder kronor under samma period.

Nystartade företag
I juni nyregistrerades 4 618 företag på Bolagsverket, en minskning med 17,5% jämfört med ett år tidigare; då 5 600 företag registrerades. Antalet nya aktiebolag var 3 747; en minskning med 18,5% och antalet nya handels- och kommanditbolag var 95 resp 17; en minskning med 11,2% resp 37%. Antalet enskilda firmor som nyregistrerades i juni uppgick till 759 stycken, en minskning med 12,6%.

Orderingången
Industrins totala orderingång minskade med 5,5% i maj jämfört med april. Hemma- och exportmarknaden minskade med 0,2% respektive 11,9%. Minskningen var mest påtaglig i industrin för elapparater, som minskade med 45,8 jämfört med föregående månad. På årsbasis minskade den totala orderingången med 7,2%. Orderingången från kund i Sverige minskade med 1,5% och från kund i utland, minskade orderingången med 11,7%.

Prisbasbeloppet
För år 2023 har brisbasbeloppet beräknats till 52 500 kronor, det innebär att prisbasbeloppet för 2023 är 4 200 kronor högre än för nuvarande år.

Producentprisindex
Mellan maj och juni steg producentprisindex med 2,5%. På exportmarknaden steg priserna med 2,7% och på importmarknaden steg de med 3,7%. Priserna på hemmamarknaden ökade med 2,1%. Jämfört med juni 2021 ökade producentprisindex med 25,6% (24,4% i maj).

Produktionsvärdeindex
I maj ökade produktionsvärdeindex med 0,8% för det totala näringslivet, jämfört med maj. På årsbasis ökade produktionen med 6%; där industrisektorn ökade 0,2%, tjänstesektorn ökade med 7,9% och byggsektorn ökade med 8,7%.

Sporthandeln
Sportindex visar att den totala försäljningen i sporthandeln minskade med 1,5% under andra kvartalet 2022, jämfört med motsvarande kvartal ifjol. Den jämförbara butiksförsäljningen ökade med 2,2%, medan e-handeln tappade 17,4% under kvartalet.

Styrräntan
Riksbanken höjde styrräntan till 0,75% i juli 2022, från 0,25% i juni. Vilket innebär att Riksbanken försöker kyla av ekonomin och dämpa inflationstrycket.

Tjänsteprisindex
Mellan första kvartalet och andra kvartalet 2022 steg tjänsteprisindex med 2,3%. Jämfört med andra kvartalet 2021 har tjänstepriserna stigit med 7,9%. Årsutvecklingen för första kvartalet var 6,3%.

Valet 2022
Under mandatperioden 2018-2022 har väljaropinionen stundtals varit i stiltje, stundtals svängt kraftigt. Tre månader innan valet, i maj 2022, uppgav var femte väljare (20%) att de inte vet vilket parti de ska rösta på. Samtidigt uppgav 14% att de inte sympatiserade med något parti.

Varuhandel
Under maj ökade varuexporten med 28% i värde och med 5% i volym, på årsbasis. Varuimporten ökade med 35% i värde och med 8% i volym under samma period. Jämfört med månaden innan, ökade Sveriges varuexport med 10% i värde och med 8% i volym. Samtidigt ökade Sveriges varuimport med 10% i både värde och volym.

Värdepapper; upplåning
I slutet av juni uppgick den sammanlagda svenska räntebärande värdepappersskulden till 8 952 miljarder kronor, en minskning med 9 miljarder sedan februari. Minskningen beror främst på att upplåningen i svenska kronor har minskat under månaden. Den årliga tillväxttakten för den totala värdepappersskulden var 4,2% i juni. Det är en minskning med 1,5 procentenheter jämfört med maj.

Utbildning; nivå
Tre av tio personer i befolkningen, 25-64 år, är högutbildade. Den här gruppen bor oftast i storsdatskommuner och i residensstäder. Majoriteten av kommunerna med allra högst utbildningsnivå ligger i Stockholms län. Andra med hög nivå är Lund, Lomma, Uppsala, Umeå, Mölndal och Linköping.

Källor bl a; Handelsbanken, HUI Research, Konjunkturinstitutet, Medlingsinstitutet, Nyföretagarcentrum, SEB, SCB, Slif, Svensk handel, Sveriges Mediebyråer, Tillväxtverket, TU – Medier i Sverige, UC, Vroom.